Sidor

2007/08/21

Varför pratar alla om detta Facebook?

En ny internethype har kommit till stan. Den heter Facebook och är ett så kallat community. Det som skiljer ut sajten från alla andra communities är grejen att alla är med under sina egna namn. Därmed blir det ganska enkelt för alla som är med att hitta sina klasskamrater, kollegor, kompisar, kompisars kompisar och gamla ligg. Sen kan man koppla ihop sig och bli virtuella vänner också, om båda vill. Jättetrevligt.

Men sen då? Vad händer sen?

Jo, sen kan man fylla i en massa fakta om sig själv. Vart man har pluggat, var man jobbar, vad man har för e-postadress med mera. Ganska så praktiskt då det finns många som heter samma sak, t.ex. Martin Karlsson eller Linda Johansson.

Men sen då? Vad händer sen?

Joo, sen kan man klicka sig fram till en massa skojiga applikationer som glada amatörer har utvecklar. Man kan med några enkla knapptryck lägga till dessa på sin egen presentation och uppmana sina vänner att delta. Det är frågesporter, kul bilder, favoritmusik, videosnuttar, bättre bildspel och sånt. Så att man kan umgås och känna ännu mer samhörighet med sina kompisar.

Men sen då? Vad händer sen?

Sen, kära läsare, händer inte så mycket mer. Sen blir det rundgång av alltihopa. Styrkan hos andra communities, öppenheten och möjligheten att lära känna nya människor, är begränsad på Facebook. Här ser man bara de som man redan är kompis med. Det gör att när man väl bytt ett par ord med de man redan känner och i princip sagt något i stil med ”Jaha, är du också här. Så kul!” så finns det inte mycket kvar att göra.

Jag ger denna nya fina internethype ett halvår till. Sen är det glömt. Ett tecken på att jag har rätt är att samtliga tidningar i dagarna skrivit i hyllande ordalag om detta härliga Facebook. Då brukar det inte dröja länge innan det är lika fräscht som två dagar gamla scones.

Second Life någon? Nehej, inte det?