Sidor

2007/12/28

2007 – Internet under året som gick

Bra

Linda Norrman Skugge slutade blogga
Kvinnan som skapade sig ett namn och ett levebröd genom att såga och ”hata” olika fenomen fick via Internets nya fenomen bloggen sin egen beskärda del av sleven. Det var så tråkigt att hon beslutade sig för att lägga ner. Det var på tiden. I sin ungdom hade hon som företrädare för unga, arga kvinnor i utanförskap en roll att fylla. Kvoten med bittra och inskränkta radhusmorsor är dock sedan länge överfull.

Uppdatering: Jag har blivit informerad om att Linda numera bloggar på Amelia. Det är helt ok med mig. Amelia är en skittidning med begränsat medialt utrymme. Där kan kvinnor med aparta åsikter få kverulera bäst de vill. Ungefär som en sån här blogg, kan man säga.

Alex Schulman slutade blogga
Alex Schulman är en intressant person. Hans talang står i direkt proportion till hans brist på omdöme. Karln kan skriva, men väljer ändå att grisa ner sig med sådana grejer som Se & Hör, Stureplan.se och mingelbilder. Karriärens hittills högsta topp nåddes under året genom bloggen på Aftonbladet. Men inte ens Alex orkade vara ett praktarsle 24/7 och fick väl helt enkelt slut på inspiration. När talangen tröt kröp omdömet upp på en sådan nivå att han insåg att det var dags att göra något annat.

Facebook
2007 blev året då mina jämnåriga (dvs. folk runt 35) som inte hängt onaturligt mycket på nätet började inse nätets sociala kraft. Facebook blev något överraskande sajten som visade att nätet är så mycket mer än bara Aftonbladet.se och ett smidigt sätt att betala sina räkningar med.


Dåligt

Sthlm Street Style
Skor från SkoUno, byxor från second hand, blus från GinaTricot, jacka från Donna Karan och vem fan bryr sig egentligen?

Facebook
Mina jämnåriga, som tack vare att de inte hängt på nätet onaturligt mycket, visar upp hela registret på dåligt nätbeteende då de börjar använda Facebook som sin egen personliga kanal för spam, kedjebrev, idiotiska applikationer och allsköns trivialt trams. Kan ni inte logga ur och bara fortsätta att läsa Aftonbladet.se och betala era räkningar på internetbanken?

2007/12/27

Satir

USA är ett redigt skitland, men även skit har sina fördelar. Till exempel är de ena hejare på satir där borta. Okej, det här med ordet "nigger" och dess kulturella betydelse i US of A kanske inte riktigt kan förstås i en europeisk kontext, men det här var ändå roligt. Kanske för att det var porr med.


Use Of 'N-Word' May End Porn Star's Career

Från: The Onion

Gärna lite brottsbekämpning...



...men först lite rejäl övervakning.

Den snustorra publikationen Riksdag & Departement gör en journalistisk välgärning och skriver om Regeringens nya utredningsförslag där de vill se om inte polisen ska kunna övervaka människors internettrafik utan att de ens är föremål för brottsmisstanke.

Hur tänkte ni här egentligen, kära regering?

Jag kan gå med på att medborgares IP-adresser lämnas ut om det finns misstanke om brott, men inte annars.

Nej, det här utredningsförslaget är så dumt så man blir mörkrädd. Keep it up, så får vi ett riktigt schysst samhälle. Ett där medborgarna känner sig tvingade att kryptera och dölja sina nätvanor och sitt övriga liv från Maktens män och kvinnor.

Här kommer en del boktips till Regering och riksdag. Se det som obligatorisk läsning:

1. 1984 - George Orwell
2. Brave new world - Aldous Huxley
3. Fahrenheit 451 - Ray Bradbury

2007/12/21

Silvia sprider klokskap


Idag publicerar gratispublikationen City en härlig och ”öppenhjärtig” intervju med Sveriges mest plastikopererade kungahusmedlem. Jag pratar såklart om den tyskättade Silvia. Intervjun är ett underbart dokument som visar hur otroligt oinsatt och patetiskt välmenande den gode Silvia är. Det här samhällsengagemang på en högst teoretisk nivå.
Men nog med mina raljeringar. Låt oss se vad tanten säger:

Om våldtäkt
”…det är naturligtvis så att flickor ska vara försiktiga med alkohol och sitt uppträdande.” ”Det är svårt när en flicka följer med hem till några pojkar. Det är ju också fel att hon utsätter sig för det.”

Härligt Silvia, skönt att du bekräftar det gamla synsättet att alla män är sexuella vilddjur som inte kan behärska sig när de får en försvarslös flicka i sina klor. Skuldbelägg den kvinnliga sexualiteten samtidigt. ”Fina flickor ska hålla på sig.” Välkommen till 2000-talet.

Om Riccardo / våld i allmänhet
”Att man slår någon som ligger tror inte jag fanns när jag var ung.”

Nej, såklart inte. På den gamla goda tiden gav man varandra en ärlig smäll och sen var det bra med det. Eller så kan du ha fel, Silvia.

”Jag vet inte riktigt vad som händer med pojkar som är 15 år när det går så långt att de inte har någon respekt kvar. // Det kan inte bara vara alkohol. Finns det för många våldsfilmer och våldsspel?”

Om vi skulle ta och sluta skylla på filmer och spel någon gång? Det finns inte en enda studie som bevisar att konsumtion av medievåld skapar våldsamt beteende. Däremot tenderar redan våldsamma individer att uppskatta medievåld i högre grad än andra, men det är en annan fråga. Förmodligen är det inte heller ”bara” alkohol. Kids idag, framför allt i Silvias kretsar, tenderar att blanda sprit, steroider, rohypnol, amfetamin och kokain i en skön mix. Det blir man inte sund i huvudet av. Jag tror att förmågan att sparka någon i huvudet empatilöst kommer mer av dylika kemiska substanser än av att ha sett Motorsågsmassakern eller ha spelat counter-strike.

Om spelproducenternas ansvar
”Man kan fråga sig vilka värderingar som studenterna får med sig när det gäller ansvar, etik och moral.”

Förmodligen har dessa medelklassungdomar med goda studieresultat i färd med att tillgodogöra sig en högskoleutbildning mer etik och moral i sig än de överklassbrats som sparkar ihjäl varandra. Men vad vet jag?

Om integration
”- Jag bodde ju många år i Brasilien. Där ser man många som kommit från Asien, från Europa, från arabiska världen. Jag vet inte vad som händer under den brasilianska solen. Det finns inga rasproblem, inga religiösa problem, de försvinner på något sätt.”

Helt riktigt. De försvinner på andra sidan de höga murar där överklassen spärrar in sig. I kåkstäderna och på andra ställen i brasilianska samhället är det annars fullt med tolerans, empati, sambadans och glädje. Inte ett spår av våld, utnyttjande, förnedring, maffia, knarkuppgörelser, ändlös misär eller annat otrevligt. För det är något speciellt med den brasilianska solen. Knäppskalle!

”Jag hoppas vi kommer dit också i Sverige.”

Det gör inte jag. Jag hoppas att du får en riktigt stor kopp med håll käften som räcker ett tag framöver. För visdomsord likt dem ovan vill inte jag att du sprider till din inskränkta krets av lojala rojalister.

Det finns en lag i Sverige som reglerar Konungens (med familj) möjlighet att yttra sig i offentliga frågor. Den finns där av en anledning. Men på sistone har den börjat luckras upp, "för kungen och dom säger ju så fina och bra saker om barn och miljö". Om det är sånt gammalt mög till skåpmat som det ovan så tycker jag vi inför böter varje gång de yttrar sig knasigt. För varje groda som hoppar ur käften tar vi en av deras dyra bilar.

http://www.republik.nu/





2007/12/20

Astrid - en uppgörelse

Astrid – författarinnan, folkhemshjältinnan och barnens språkrör i Then swenska floran af uppbyggelig litterathur. Inte ett år kan passera utan att fraser formuleras som ”Astrid borde få Nobelpriset” ,”Pippi Långstrump är en sån bra förebild för flickor” eller ”Astrids böcker lyste verkligen upp min barndom”. Floskler som numera är lika svenska och vedertagna som knäckebröd och oviljan att anställa en doktor i kärnfysik om han inte kan perfekt svenska (eller har läst Astrid Lindgren, på originalspråket).

Men förtjänar den gamla tanten dessa onyanserade hyllningar? Såklart hon inte gör.

Orsaken till Astrids helgonliknande status ligger i det faktum att gemene man och kvinna i detta land alla hyser en patologiskt nostalgisk känsla för tanten. Hon är bra. Och hör sen. Detta ”bra” baseras så gott som alltid på grumliga minnen av En Lycklig Barndom där man satt i mors varma knä och läste någon av Astrids berättelser. Det beror på att våra hjärnor, för vår mentala hälsas skull, lyfter fram och förskönar de goda minnena samtidigt som det undertrycker minnena av de stunder då vi hade ångest av att tvingas äta kallnad torsk med äggsås eller knuffades av cykeln av någon äldre tjockis med elak uppsyn.

För om man sätter sig och läser någon av Astrids alster idag slås man av det pinsamma faktum att det egentligen är rätt undermåligt. Jag har med bästa vilja försökt att inviga min äldste son i Astrid-världen. Det har varit Pippi, Lotta på Bråkmakargatan och annat förmodat genuskorrekt. Men sicken skit. Det är saggigt, dålig skrivet och fruktansvärt anakronistiskt. Till och med min son, tre år, börjar hitta på ursäkter för att slippa sitta och höra. ”Dricka vatten, pappa”, ”Leka, pappa” eller mer brutalärligt då social kompetens inte riktigt inympats än ”Släng boken i soporna, pappa”. Tre år och redan en litterär recensent av rang! Horace, vi ringer om 15 år, ok?

Till alla som slentrianmässigt öppnar mathålet för att sprida Astrids evangelium, här är en kort lathund:
  1. Håll käften

  2. Läs Pippi Långstrump

  3. Få din världsbild krossad en smula

  4. Bit ihop

  5. Gå vidare





Nej nej nej nej!

Hur tänkte du här då?

2007/12/19

Nej nej nej nej!



Friidrottaren Carolina Klüft har tagit bladet från munnen och lanserat en idé hur man ska komma till rätta med fusket inom idrotten. Total övervakning dygnet runt av alla idrottare meddelst mikrochip eller GPS. Är det inte underbart?

Det känns lite som att jaga mygg med hagelbössa eller släcka villabränder med dynamit.

Idrott må vara både intressant och spännande att se på, men man får väl tagga ner? Bara för att det finns en metod för övervakning innebär det inte att vi ska använda den. Speciellt inte till något så trivialt som för att ta reda på om någon som kastar spjut har käkat steroider. Det finns andra sätt som inte innebär att man är satt under lupp 24/7. För ärligt, vem skulle vilja idrotta över huvud taget med de villkoren?

Steget är dessutom inte så långt för valfria "genier" att vilja genomföra det här på mer seriösa områden i samhället. Fusk är tydligen 2000-talets värsta farsot, som vi måste käppjaga bort med en ständig övervakning av samtliga. Rent mjöl i påsen ska man ha, annars är man ingen bra människa.

Det är bara det att alla fuskar, någon gång, om någonting. Så lägg ner det där med övervakning. Drakonisk rättvisa är jättebra, tycker religiösa fundamentalister och barnen på min sons dagis. Vi som inte ser världen i svart och vitt måste säga ifrån. Hellre ett samhälle där vi får fuska lite än en jävla polisstat som fördömer folk till utanförskap på grund av trivialiteter! Det ena går att leva med. Det andra inte.

2007/12/18

Pausmusik

Det är för jävla dåligt drag på den här bloggen. Svindåligt. Buuu! Skämmes tamejfan. Jag har bara inte orkat bli kolerisk nog för att skriva lusen av något. Så istället. Svinbra musik. Svinbra, sa jag!


2007/12/11

2007/12/10

Things that suck about Facebook # 625

Inte nog med att Facebooks annonssystem kartlägger vad man gör, vad man köper och vem man legat med. Det publicerar även annonser som är ren skit. Vem vid sina sinnens fulla bruk vill köpa en liknande t-shirt? Finns målgruppen på Facebook? Vem i helvete är det som säljer? Och så finns det folk som påstår att kapitalism är ett överlägset samhällssystem. Trams!

Nobel-terror

Nu har det brunnit i huvudet på Jan Scherman. Idag visar TV4 18 timmar nobelfestligheter. (ARTON TIMMAR!) Hur tänkte de där?

Alla tjejer på TV4 har fått tjusiga frisyrer, Bengt Magnusson har tagit på sig finkostymen och det ska rapporteras och visas och tjusas.

Min undran är bara, hur ska de fylla ut tiden? Till och med SVT:s traditionella bevakning hade mer likheter med valium än med underhållning. Tänk om TV4 skulle chocka och gå in på vad det är nobelpristagarna verkligen fått pris för? Lite djupgående analyser av avancerad fysik eller kemi?

Nej, jag bara skojade. Såklart de inte ska. Det är TV4 detta. Räkna istället med djupgående analyser av drottning Silvias kreation (prata inte om botox för guds skull), Victorias smycken och alla andras härliga klänningar. Mmmm, ignorance is bliss.

2007/12/09

Litteraturförsök #1

Vi sitter på våra vanliga platser runt bordet. Jonathan är sen, som vanligt. Lotta har tekoppen kupad mellan händerna. Jimmy stirrar blankt in i väggen. Thomas vaggar på stolen och sms-ar med ett litet leende. Själv tittar jag på Lottas bröst men de syns inte så bra idag. Hon har en kavaj över blusen som döljer det mesta. I tråkiga stunder kan jag helt gå upp i tankar på att begrava mitt ansikte mellan hennes bröst. Men det lustiga är att i min fantasi skulle alla sitta kvar helt oberörda. Lotta också. Med samma blasé min skulle hon titta rakt fram och fortsätta värma händerna på sin lilla fåniga du-är-en-toppentjej-tekopp med min näsa tryckt tätt mot hennes hud. Och jag skulle andas ljudligt. Frusta. David Lynch-stylee.

Egentligen är Lotta inte alls min typ. Men bröst är bröst och jag har redan möteskoma, innan vi ens har börjat. Alla tankar som får en att känna nånting - vad som helst - till och med slö uttråkad upphetsning är välkommen.

— Jahaja, är alla redan här. Ursäkta mig, säger Jonathan när han kommer in utan att tonfallet på det minsta låter som om han menar det han säger. I en rörelse sätter han ner sin splitternya Dell som om den varit en Ming-vas och glider graciöst ned med den släta kostymrumpan i stolen.

— Då ska vi se vad som händer den här veckan, fortsätter Jonathan. Vi har deadline på flashprojektet, rullar det på Thomas?

— Mmm, mumlar Thomas utan att avbryta sms-tryckandet.

— Jimmy, du fortsätter med designförslagen på majkampanjen.

— Okej.

— Lotta, du har allt du behöver? Jonathans blick sveper upp från skärmen och stannar ett ögonblick vid hennes bröst. Samtidigt som Lotta höjer fokus från tekoppen glider Jonathans blickpunkt snabbt till hennes ansikte. Skickligt.

Jag kommer sist i hackordningen. Vilka vi är eller hur vi mår, det skiter Jonathan i. Eller nej, han bryr sig. Han har trots allt gått en managementkurs på Handels. Några sociala floskler lär till och med de ut. Men för Jonathan är respekt ett oerhört abstrakt begrepp.

— Tack för det Lotta. Det där låter ju jävligt bra. Om du får problem med kunden är det bara att komma till mig så ska jag ge dom ett helvete, skrattar Jonathan. Jag inser att jag det är min tur nu.

— Kristian, du hade ansökt om ledigt, säger Jonathan, nu helt utan skratt i rösten.

— Ja. Torsdag och fredag vecka 16.

— Det kan tyvärr bli lite svårt. Jag vet att det är efter deadline, men du vet hur det brukar vara. Det dyker alltid upp något och då vill jag ha någon på plats så att vi inte står här utan att kunna ta hand om det.

— Påverkar det min ledighet också, undrar Lotta?

— Nej nej. Den är ok. Du har ju dessutom semesterdagar kvar från i fjol, eller hur? Nej, jag låter Kristian täcka upp.

Se där vad ett par tuttar kan göra. Det går nästan inte att se leendet i Jonathans mungipa. Men jag känner igen mental sadism när jag ser den. Jonathan sitter och ler inombords. Förmodligen har han en upphetsad värme som sprider sig från magen. Hjärtat slår nog lite snabbare nu och helt säker har han en påbörjad erektion innanför Tiger-byxorna.

— Det är ok va Kristian? Jag har egentligen inget val. Det hör till företagets policy att alla projektgrupper måste ha backup och det är bara du som kan rycka in för Lotta.

Jag slår ner blicken så att han inte ska se mitt hat. Mumlar jodå och klottrar lite i anteckningsblocket. Pennan gräver sig ner i pappret. Hårt.

— Bra. Då kör vi på grabbar och tjejer. Imorgon kommer jag att vara på kundbesök hela dagen och sen åker projektcheferna på konferens resten av veckan. Men ni når mig på mobilen om det är något.


——————————————————


Två veckor senare skiter Jonathan ner sig totalt på fredagsölen. Bajset formligen rinner ur honom nerför Tigerbyxorna och ut på golvet. Det blir en liten pöl som blir kvar tills städaren kommer på måndagen. Inte en jävel vågade röra den. Jonathan hade ju varit i sydostasien på rundresa kring jul och nyår. Vem vet vilka äckliga sjukdomar eller parasiter han dragit med sig hem?

Jag vet inte vad som var mest rörande. Jonathans egen dödsångest eller kollegornas velande mellan tillkämpad medmänsklighet och panisk självbevarelsedrift. Nu vet jag hur det var för de som fick pest. Fy fan.

Se där vilka underverk lite öl och laxerande kan göra, tänker jag och går ut på terrassen för att röka en cigg.

— Fyy så obehagligt, stackars Jonathan.

Det är Helene som kommer ut. Hon kramar sig själv och håller en cigg mellan pek- och långfingret. Med trippande steg kommer hon fram mot mig och tar det som en självklarhet att jag ska tända åt henne. Det gör jag.

Helene är receptionist. Eller till och med urtypen för en receptionist. Blond. Ung. Glad. Hjälpsam. Inte helt smart. Snygg som en Bingo Rimér-modell. Inte lika naken dock. Även om så gott som alla män på kontoret haft henne i sina runkfantasier någon gång. Snällhet, naivitet och rejäla tuttar är stora turn-ons.

— Tack, säger hon och puffar på ciggen. Ler lite osäkert under lugg och tittar ut över takåsarna. Det där var nog bland det äckligaste jag varit med om, pladdrar hon på och dalmålet skiner igenom.

— Mmm, säger jag.

— Ja, inte skiten då, jag har bytt blöjor på mängder med människor. Både barn och gamla. Jag har jobbat inom omsorgen innan jag tröttnade på det och flyttade hit. Det berör mig inte alls.

Hon suger snabbt in lite rök och blåser ut den i mungipan.

— Det äckliga var hur rädd Jonathan var. Såg du det?

Jag nickar sakta.

— Och sen hur rädda alla andra blev. Riktigt otäckt. Som hon han hade fått såndär borelia.

— Du menar ebola, säger jag.

— Ja just dä. ebola heter det ju, fnissar Helene. Men du vet vad jag menar. Att människor kan bli så kalla.

Jag blir lite imponerad. Helene har ett visst mått av människokännedom. Helt blond är hon tydligen inte.

— Men du är snäll du, pladdrar hon på och tittar upp på mig under lugg.

— Är jag, frågar jag uppriktigt förvånat.

— Jaa, du blev inte alls lika panikslagen som alla andra. Du är så lugn och trygg.

Hon tittar ut över takåsarna igen.

— Det är lite sexigt.

En kvart senare låser vi upp handikapptoaletten och går ut igen. Det finns inget bättre för att dämpa ångest än snabb kravlös sex. Det är därför det blir så många barn när det är krig. Jag tror inte att det någonsin knullats så mycket som i Hitlers Berlin fram emot slutet. När allt är på väg att barka åt helvete och förnuftet inte orkar med kommer primalaporna fram och vi stänger ute verkligheten med könsumgänge. Civilisation är en jävligt tunn fernissa.

2007/12/07

Skillnad på folk och folk

För ett tag sedan kom det fram att en mördare hade ansökt och kommit in på läkarutbildningen. Visserligen hade han suttit av sitt straff, men ändå. En mördare märk väl. Och ett hatbrott. Onekligen en man som en gång i tiden gjort något fruktansvärt.

Men, och det här är viktigt, i det samhälle vi valt att ha, det vill säga ett demokratiskt humanistiskt samhälle, så har vi en princip som säger att den brottsling som avtjänat sitt straff och rehabiliterats ska återfå alla rättigheter och möjligheter som man hade innan man begick brottet.

Därför är det för mig otroligt märkligt att först Anders Milton, fd utredare av psykiatrin och sen läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm går ut och säger att det är oerhört olämpligt att mannen får genomgå utbildningen och att han, samt alla andra mördare ska uteslutas från möjligheten att utbilda sig. Som skäl anför de att allmänhetens förtroende för läkaryrket skulle naggas i kanten.

Vad är det frågan om?

Det är väl alldeles ypperligt om en person som gjort något hemskt återbetalar sin moraliska skuld genom att göra gott i samhället? Eller vilket jobb är gott nog? Om vi ger oss in i det här etiska moraset så har vi snart en situation där mördare inte får bli läkare, biltjuvar inte får bli taxiförare, rånare inte får bli kassapersonal, bedragare inte får bli politiker...eller nej, där blev det visst lite orealistiskt. Vi utestänger brottslingar från samhället för evigt och hela idén om att sona sitt brott går om intet. Jamen så bra, då kan vi lika gärna låsa in folk och kasta bort nyckeln för det lilla incitament som man kan ha att ångra och ändra sig försvinner.

I min näsa luktar det inte så lite elitism. Läkaren är en lite finare person än alla andra.

Det blir jävligt löjligt att hävda att läkare är mer tillförlitliga och etiskt mer högtstående än andra människor i samma veva som en plastikkirurg i Malmö är i rätten för att ha våldtagit en patient som han först drogat till hjälplöshet. Något säger mig att han inte är den ende läkare som brister i etik och humanism. Den gamla goda tiden då farbror doktorn var en auktoritetsfigur är förbi.


P.S.
I debatten har det också kommit fram människor och sagt att det är bra att mördare inte får bli läkare. För inte låter vi dömda pedofiler jobba med barn. Nej, det är riktigt, men det är samtidigt att jämföra äpplen med päron. Pedofili är klassat som en psykisk sjukdom. Mord är det inte.

2007/12/06

Det här kunde vara jag

För första och sista gången - en lista

Av princip har jag svårt för såna här listor som cirkulerar likt kedjebrev i bloggosfären. 10 saker i mitt badrum, 7 saker att ta med till en öde ö, 50 kändisar jag vill ligga med, etc etc. För mig är det mer en ursäkt för folk att få skriva ett blogginlägg när den egna kreativiteten tryter.

Men nu gör jag alltså ett undantag och det är bara för att tjejen som bett mig är en hedervärd person. Here's to you Bondhustrun.

En önskelista med sju önskningar:

1. En splirrans ny och snabb PC - helst DELL Xps. Mina hårddisk går långsammare än klister och nya spel hånskrattar åt min prestanda.

2. Cirka 100 miljoner i en lottovinst. Då skulle jag bli ekonomiskt oberoende och samtidigt kunna förvalta skiten så det växer. Vinsten skulle gå till entreprenörer jag tror på plus goda saker som hjälper människor.

3. En större bostad. Okej att det var standard på 40-talet för en trebarnsfamilj, men kom igen, det är 2008 snart.

4. Ett mer kreativt jobb med roliga kollegor. Okej, myndighetssvängen duger. Men kan jag få ett fartfyllt jobb med kollegor som jublar åt min arbetsinsats samtidigt som jag inte behöver jobba arslet av mig? Är det möjligt?

5. En human president i USA. Gärna en som inte är tokkristen höger och som låter logik och pragmatism styra sina beslut.

6. Att fler människor hittar en styrka att tänka själva och känna sig trygga med vilka de är, utan att behöva ta till dogmatiska och fördömande religioner.

7. Att kvällstidningarna går i konkurs. Och TV4 också.

Nu skulle man lista sju (ooh what a magic number) som också skulle göra samma sak. Men det låter jag bli. Om någon läser det här och har en blogg och tycker att det är en kul idé, kör hårt. Men jag tänker inte hetsa.

Nu: lunch!

2007/12/05

Things that suck about Facebook # 534

Den värsta hypen kring Facebook har lagt sig. Kvällstidningarna har till och med börjat skriva skräckartiklar om hur den "elaka" sajten "stjäl" användarnas foton och kartlägger vad man håller på med. (Samtidigt försöker riksdagen klubba igenom förslag som kartlägger medborgarna på riktigt, men det orkar journalisterna inte riktigt ta tag i, kan det bli mer ironiskt?)

Jaha, och? Om man nu väljer att hänga på Facebook så får man väl köpa läget eller strunta i att vara där? Det börjar bli årets i-landsproblem 2007. Men nog om det. Dags att komma till poängen.
Det som suger med Facebook idag är inte sajten i sig, utan de imbecilla användare som tycker att de gör en vettig gärning med att skapa diverse grupper eller än värre "causes". Vanligtvis handlar det om vansinnigheter som:

- Vi som inte gillar pedofiler
- Stoppa miljöförstöringen
- Krig är dåligt
- Skydda barn mot övergrepp,våld,tv, slavarbete, sex, socker, fett, rök, trångboddhet, löss, svettlukt etc.
- Stöd munkarna i Burma

Blir man en bättre människa om man skapar sig en liten mysig grupp till ett förment välmenande ändamål? Gör man världen till en bättre plats om man klickar på en knapp och blir medlem? Vad är poängen med att exhibitionistiskt visa att man inte gillar barnporr/krig/huliganvåld/allt annat dåligt? "Åh fan, är du med i gruppen mot krig? Jag som trodde du tyckte om lite pangpang och bomber?"

Gör något på riktigt för fan.

2007/12/04

Julkänsla