Sidor

2008/04/28

Saker som stinker #1 – Spex


En klassisk företeelse i universitetsvärlden, lika gammal som pennalism och sodomi, är de teatraliska övningar som går under namnet spex. Vanligtvis går det till så att några av de värsta förlorarna slår sig samman för att hitta på något tillsammans på sin fritid eftersom mer meningsfulla nöjen som till exempel dricka sprit och umgås med kvinnor inte är möjliga för dessa unga gossar.

I ett desperat försök att vinna erkännande och social status har de fått för sig att de teaterkonsten är rätt väg att gå för att få ligga. Dessvärre har de helt fel, men det hindrar tyvärr inte spexet från att uppföras för en, i värsta fall betalande, publik. Män i kvinnokläder framför parodier på historiska skeenden med ett manus som är nerlusat med vidrigheter som ordvitsar, rim och skämt som bara går hem på KTH och Chalmers.

Har detta fenomen några som helst kvalitéer?

Svaret är sorgligt nog nej. Spex är en anakronism som bör utrotas eller åtminstone gömmas undan likt frenologi och andra akademiska avarter.

Här följer ett råd till er unga människor som står i begrepp att inleda högre studier. Skulle någon närma sig er med ett förslag att deltaga i några som helst spexliknande aktiviteter, fäll ut högra handens fingrar men håll de tätt tillsammans, fäll bak armen en bit bakom höften och svinga sedan handflatan med en kraftig snärt mot vederbörandes kind. Det borde lära dem att veta hut.

Detta råd kan också med fördel tillämpas om någon nämner orden gasque, sexa (som bedrägligt nog inte har ett skit med sex att göra), overall, kortege, ölhävning eller annat studentikost.

Hela sanningen och lite till...


Den här mannen är son till en av Sveriges mest välrenommerade journalister och skribenter. Det gick inte i arv.

http://niklasstromstedt.blogspot.com

2008/04/27

Äpplen och päron


Det var ett litet rabalder häromveckan. Några svenska soldater har varit i landet Kongo för att kriga för freden. Ett ganska paradoxalt upplägg om ni frågar mig, men strunt samma. När de svenska soldaterna var i Kongo blev de vittne till hur deras franska soldatkompisar fångade en man ur lokalbefolkningen som de trodde var en fiende. En del av de svenska soldaterna påstår att mannen, eller snarare tonårspojken, förhördes med hjälp av tortyr. Skandalen som var upphov till rabaldret var att ingen ingrep för att stoppa tortyren. Det svenska befälet, en överste, borde ha protesterat och försökt stoppa det hela.

Varför då?

Jag har inte hört att en enda av de ministrar som utgör vårt lands regering har åkt över till Washington för att protestera mot USA:s användning av tortyr i ”kampen mot terror”.

Vad är skillnaden?

Om samhällets högsta bestämmande organ inte protesterar mot tortyr, varför ska då andra medlemmar av statsapparaten göra det? Etik är ett fascinerande fenomen. Det förutsätter att de som bestämmer leder genom goda exempel. Annars funkar det inte.

Slutnotering: Den franska försvarsmakten förnekar bestämt att tortyr användes vid det aktuella tillfället. Så bra då. Då var det väl inte så.

2008/04/26

In news we trust?

Hur kommer det sig egentligen att man litar så mycket på nyhetsmedia? Tänk efter. Hur många gånger har du själv kunnat bedöma en nyhet, antingen baserat på att du själv medverkat i nyheten eller varit kunnig inom området? Hur många gånger har rapporteringen varit riktig?

Nej, just det.

Varför låter vi media bestämma för oss vad vi ska prata om? Varför litar vi på dem när vi fattar beslut?

2008/04/23

Så ser du om någon är en spexare

Klicka på bilden för större version.

Så ser du om någon är galen


Klicka på bilden för större version.

2008/04/22

Arbetsmoral

2008/04/21

Rawkn roull från Korea



Håll utkik efter tempohöjningen vid 2:14. Då jävlar blir det drag. Speciellt hos batteristen.

En lista till?



Kan ni fethaja. När jag hittar grejer jag går igång på är inte jag den som har några principer, opportunist och pragmatiker som jag är. Den här gången kommer originallistan från den här bloggen. Det handlar om historia.

När fick du upp ditt intresse för historia?


Det kan jag inte ens komma ihåg. Min pappa var historielärare så jag har ”drabbats” av semestrar på historiska resmål och ett hem fullt med böcker om historia sedan jag var nyfödd.


Hur underhåller du ditt intresse för historia?

Jag läser väldigt mycket böcker.


Är det några specifika områden inom historia som intresserar dig mer än andra?

Pinsamt nog militärhistoria, vilket känns så oerhört förutsägbart och fantasilöst eftersom jag är man. Men jag känner ingen direkt gemenskap med alla de som kan rabbla upp stridsvagnsnamn och som gärna heilar lite på fritiden. Militärhistoria är fascinerande för mig på samma sätt som psykiska sjukdomar är intressant för andra. Krig, i alla fall de moderna, är enligt mig resultatet av ett samhälles totala moraliska kollaps och är något som bör undvikas. Det är fascinerande varför de uppstår och hur enskilda människor reagerar och resonerar i krigssituationer. Det finns inget eftersträvansvärt eller heroiskt med krig. Tvärtom.

En annan anledning varför historia intresserar mig är för att man får en större förståelse för skeenden i vår egen tid om man har bakgrundskunskapen. Har man ingen kännedom om historia är man ofta helt körd om man ska analysera aktuella händelser.


Vilken/vilka är de/den bästa historiska filmen/filmerna du sett?

Jag kan inte komma på någon som har varit särskilt bra just nu. Däremot finns det ohyggligt många dåliga.


Vilken/vilka är de/den bästa historiska boken/böckerna du läst?

Peter Englund är en stor favorit. Poltava var en aha-upplevelse för mig när jag gick i gymnasiet. En annan bok som ändrade mitt sätt att se på historia var I en fjärran spegel, av Barbara Tuchman. När jag läste den förstod jag för första gången hur meningslöst det är att försöka tolka historiska skeenden och händelser utifrån vår egen världsbild. Man måste tolka och förstå historien och dess personer utifrån deras egna förutsättningar.


Någonsin gjort någon historisk resa, i så fall vart?

Nej, det kan jag inte påstå att jag har. Eller jo, en gång åkte jag till London för att hälsa på en flickvän som jobbade där en sommar. Jag tillbringade hela veckan med att gå igenom nästan samtliga krigsmuséer. Det finns några stycken.


Har du något historiskt drömresemål?

Flera. Rom, Pompeji, Paris, Waterloo.


Om du skulle få träffa en valfri historisk person, vem skulle det då vara?

Ingen. Jag kan inte se på vilket sätt det skulle vara intressant. Vår världsbild skulle vara så fundamentalt olika så att jag skulle ha oerhört svårt att tillgodogöra mig något.


Om du skulle få besöka en valfri historisk händelse, vilken skulle det då vara?

Per Oscarsson drar av sig brallorna i Hylands Hörna. Nej, men allvarligt. Ingen aning.


Vad anser dina nära om ditt historiska intresse?

Jag har ingen aning.


Skulle du vilja ha ett arbete som är relaterat till historia?

Gärna. Det vore inte fel att forska och skriva böcker. Men tyvärr är det alldeles för bedrövligt betalt. Om jag vinner 100 miljoner på Lotto kanske jag gör ett försök.


Slutligen, anser du det är viktigt med historia? Om ja, motivera gärna!

Absolut, och nu blir det SM i klyschor:
Det brukar sägas att ett samhälle utan historia är som en människa utan minne. Om vi inte lär oss av historien är vi dömda att upprepa dess misstag.

2008/04/18

Lugna favoriter

Den där radiokanalen har helt fel. Här är tre Lugna Favoriter.





Dagens blocketfynd


- Åke, kan du skicka bag-in-boxen hitåt, är du snäll?
- Visst Caritha. Ska du ha lite mer räkor?
- Jaa, tack. Åh vad mysigt vi har det.

2008/04/17

En lista till!!!½½!

Skandal! En lista till. Samma kväll.

Ja, jag är fortfarande gräsänkling en liten stund till och vid det här laget så pass uttråkad att jag antar Needy Girls uppmaning att svara på de här frågorna. Men imorrn är det slut.


1. Hur länge har du bloggat?
Sedan 2005 verkar det som.

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut en månad innan du själv börja blogga?
Som jag skrev i mitt allra första inlägg:
"Vita medelklassmän mellan 25 och 35 som jobbar med IT och/eller media låter tangentborden bajsa ur sig meningslösheter om låtlistor i iPoden, vilka trendiga böcker de råkar läsa, vilket café de drack latte på senast och framför allt vilka andra bloggare som de läste idag. Ja, sen finns ju en och annan kvinna också, men inte så många och tyvärr inte så mycket roligare de heller."
Det stämde väl till viss del då, 2005. Idag ser det annorlunda ut.

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
Oj så svårt. Kanske Det Ljuva Livet, av Eric Rosén. Han skrev jävligt bra en gång i tiden. Idag känns han lite tråkig.

4. Hur känner du dig inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Att jag borde ha utvecklats mer kanske?

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet som läsare?
10-15.

6. Av de bloggare du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar/t.ex. teknikbloggar, modebloggar, politikbloggar?
De flesta är dagboksbloggar. Sen följer jag några "piratbloggar" på den liberala högerkanten och så stilistsexisterna Beta och Blodmagnet. De sistnämnda är inte riktigt kloka, men skriver på ett sätt som intresserar mig. Det är inte bra, men annorlunda.

7. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om?
Det skulle vara Needy Girl då.

8. Nämn en bloggare (obs länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om?
Jag har inte hittat någon än och skulle förmodligen inte gilla den bloggen.

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Min fru är den ende som känner till det. Hon tycker jag är lite fånig som vill hålla den småhemlig. Men om den inte vore hemlig skulle jag inte kunna skriva.

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
De tycker nog att jag spelar lite tuff.

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vare i din blogg, eller tänjs den gränser hela tiden?
Jag hade redan innan tänkt igenom precis hur privat jag skulle vara. Det har jag hållit mig till.

12. Nämn några saker som du aldrig skulle blogga om och varför?
Riktigt privata saker, vad jag har på mig idag och trivialiteter om mina barn och deras uppväxt. Det har jag en separat blogg för, till farmor, mormor och liknande intressenter.

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse tror du?
Med tanke på hur lite bekräftelse jag får så kan det inte vara så mycket. Men visst är det kul när någon reagerar eller när någon länkar till mig. Mest bloggar jag för att se om jag kan utveckla mitt skrivande. Det går åt helvete.

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Nej. Vilket korkat påstående.

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen?
Ja, en faktiskt. Men det berodde mer på att vi redan hade en gemensam vän och råkat "ses" på en chat på 90-talet. Men ska sanningen fram så var det via hennes blogg, inte min. Så svaret borde bli nej.

16. Tror du det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Det beror väl på vad de skriver om. Dissa arbetsgivaren verkar inte vara en bra idé. Inte heller att blogga om sina dejter och de råkar hitta din blogg med pikanta kommentarer.

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar. Och isåfall: Hur har du hanterat detta?
Nej, jag har inte direkt den sortens blogg. Men hur en del kvinnor/tjejer orkar fortsätta övergår mitt förstånd.

18. Har du skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej.

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Så lite som jag bloggar och på det vis som jag gör det så är det inga nackdelar.

20. Tror du att du fortfarande efter två år bloggar? I såfall: Tror du att ditt bloggande förändrats då?
Kanske, om jag inte får ett jobb eller en hemmasituation som blir alltför krävande. Men jag lär väl hålla på i samma stil som nu, antar jag.

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
Visst påverkar de vår kultur. Media har inte längre monopol på det offentliga samtalet. Enskilda personer har en möjlighet att nå ut med sina budskap och kan bli väldigt inflytelserika. På det stora hela är det bra för demokratin.

22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Så mycket har det inte betytt. Ett tidsfördriv som känns nyttigare än att glo på tv eller spela datorspel. Möjligen så reflekterar jag lite mer och försöker utveckla dessa tankar lite mer när jag skriver ner dem.

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Jag har sett att det finns ganska gott om riktigt duktiga stilister där ute. Och jag har sett så många olika människor det finns. Väldigt olika, men också väldigt lika.

24. Nämn 5 bloggare som ska svara på den här enkäten.
Sorry, kedjebrev är inte min grej. Men som vanligt får man svara om man blir sugen.

Hej konsument

Ett av de mer skitnödiga inslagen i den redan trendbruna publikationen DN På Stan är "Hej konsument". En för tillfället framlyft person får yttra sig om sina konsumtionsvanor. Bordet är dukat för pretentiösa yttranden och det infrias så gott som alltid med råge. Själv gillar jag ju inte listor så värst, men ikväll är jag gräsänkling och uttråkad så därför gör jag ett undantag. Jag kommer att skämmas imorgon. (Notera att jag är nykter.)

Bästa promenad: Från Gamla stan över Södermalm hemåt.
Äter lyxmiddag på: Varierar
Bästa mikromaten: Rester från frysen
En bra gå bort-present: En brasiliansk vaxning
Favoritlyxartikel: Dyr deodorant
Läser just nu: En bok om gamla krig
Läser helst: Böcker om gamla krig
Favoritförort: Aspudden
Fikar gärna på: Sostas
Bästa lunchställe: Blå dörren, Södermalmstorg
Bästa konsertlokalen: Debaser
Bästa baren: Jag har inte besökt en bar sedan Eldkvarn brann (Nej, inte popgruppen)
Bästa restaurang: Grythyttan
Favoritråvara: Gul lök
Favoritfärg: Svart
Favoritmärke: Filippa K, har det varit i alla fall
Favoritskor: Ecco
Klädkonto per månad: I genomsnitt några hundra kanske. Vi säger en femhundring.
Modeförebild: James Dean
Det dyraste jag har köpt: Undantaget lägenheten och bilen så är det nog min dator.
Favoritprodukt på Systemet: Öl: Old Empire - Vin: Piccini - Sprit: Laphroaig
Favoritprodukt på Apoteket: Plåster
Senaste secondhandfyndet: Kläder till barnen
Bästa fyllekäket: Grekisk fastfood på Medborgarplatsen
Lyssnar på: Just nu är det Miss Li
Bästa förfestmusiken: Suede
Senast köpta skivan/låten: För sent för edelweiss, Håkan Hellström
Mitt sämsta köp någonsin: Blood Sugar Sex Magick, av RHCP
Senaste impulsköp: En bok om gamla krig
I dvd-spelaren/datorn: Någon barnfilm
Användbar pryl: Nyckelknippeetui i skinn
Favoritgalleri: Arbetets museum, Norrköping

2008/04/16

Nu är det kört för Internet

Living on the edge


Som förortsbo har jag turligt nog en egen parkeringsplats. På platsen bredvid min står någon slags jeep-liknande fordon som ägs av en kvinna som närmar sig 50. Häromdagen såg jag att hon smyckat sin bil med dekalen ovan. Nu jädrar är det jag som håller tungan rätt i mun när jag parkerar. Det känns inte helt avslappnat att få hembesök av skäggiga killar med väst för att man råkat repa lacken på grannbilen.

2008/04/15

Just idag är jag trött

Igår var det Stockholmsderby. Bajen mötte AIK. Och idag ligger fortfarande lite ångest som en kall, kladdig trasa över mig. Egentligen är det otroligt märkligt att vuxna människor (nåja, killar i övre tonåren får också räknas dit) ska bete sig annorlunda när de står på en fotbollsläktare än när de inte gör det. Utanför arenan, där kastar man inte grejer på varandra. Men innanför, där får man agera med reptilhjärnan och göra lite som man vill. Panga smällare, bränna bengaler och slänga grejer på folk för att de gör sitt jobb.

Det är mycket snack om läktarkultur i dagarna. Förespråkarna värjer sig med näbbar och klor mot alla förslag till förändring. Vi vill ha ståplats kvar, säger de. Utan ståplats ingen läktarkultur. Inga hejaramsor. Inga sånger. Inget drag. Inget skoj. Svenska Fotbollsförbundet, lagstiftare och andra som försöker komma på vad man ska göra för att stoppa fansen som har ett destruktivt beteende ses som en fiende.

Men det är inte Svenska Fotbollsförbundet eller sittplatsläktare som är den största fienden mot läktarkulturen. Det är kulturen i sig själv. Grattis grabbar.

2008/04/14

Just idag är jag stark



Ikväll är det Stockholmsderby. Bajen möter AIK. Ångesten ligger som en kall, kladdig trasa på min mage. Egentligen är det otroligt larvigt att man ska bry sig om resultatet av en tillställning där 22 karlar sparkar en boll hit och dit. Men jag gillar't.

För er som inte bryr er så mycket om fotboll kan jag avslöja att Hammarby alltid inleder sina hemmamatcher med att spela en låt som heter "Just idag är jag stark" som framförs av en gammal lodarlegend som kallades Kenta. Han blev känd genom Stefan Jarls film "Dom kallar oss mods" och fick dessutom ställa upp i melodifestivalen med en låt som hette "Utan att fråga". Det känns väldigt främmande från nutidens mediaspektakel.

Men till saken, Kenta verkade vara en riktigt skön snubbe. Jag hittade följande anekdot hos bloggen "En man med ett skägg":

Kenta hakade på när Jarls klippare (och fru) Anette Lykke-Lundberg fick en Guldbagge. I kön in i salongen får Kenta syn på Bibi Andersson och hojtar så att så många som möjligt kan höra: "Tjena Bibi, tack för senast, det var en fantastisk natt, det måste vi göra om!"

Det var roligt gjort.

Identitetsbyte

Skribenten, vem fan är det? Ett plågsamt uselt signaturalias som jag kom på under påverkan av stress, håglöshet och total inspirationsbrist. Nej, nu är det slut med den signaturen. 30+ är det nya svarta.

2008/04/12

Det här med koll...



Mäh! Hur kommer det sig att inte en jävel av mina så kallade "kompisar" har tipsat mig om att Miss Li är en skitbra artist? Va? Ska det vara så svårt att få ur sig? Eller är det så att jag inte har några vänner med musiksmak längre? Jaja, det är väl såhär det är när man är en småbarnsfarsa i förorten. Det där med koll, det är ett privilegium för de yngre, för de coola.

Är det nån som vill komma hit och kolla in "På Spåret" och kanske fika lite?

2008/04/11

Årets guldäggskandidat?

Igår lanserade Annonsörföreningen sin reklamkampanj för reklam. De motiverar kampanjen på följande sätt:

Bakgrunden till annonskampanjen är just alla negativa kopplingar till reklam. Tanken är att annonsen ska få den reklamtrötte och alla andra som har en åsikt om reklam att reflektera över allt gott reklam bidrar till. Som att reklam är ett av de bästa verktygen för att skapa tillväxt. Eller att reklam är en förutsättning för vår mediekonsumtion. Och kanske den viktigaste, att reklam bidrar till att hålla ett samhälle öppet.

– Vi kan inte längre betrakta reklam som en egen levande organism i samhället. Reklam lever i allra högsta grad i symbios med den ekonomi och det demokratiska samhälle vi vill bevara. Utan möjlighet till fri kommunikation dör reklamen och då dör också vårt samhälle, säger Anders Ericson, vd Sveriges Annonsörer.

Med andra ord, de är inte helnöjda med att folk blivit så kritiska till reklam. Reklam som är så bra. Det lever ju till och med "i symbios med det demokratiska samhället". Hahahaha. Vad jag vet finns reklam även i Kina och Vitryssland. I Nazi-Tyskland fanns det också för den delen. Så jag tror inte att reklam på något sätt bidrar till demokratiska värden. Blow it out yer ass, annonsörföreningen.

Men det roligaste av allt är att kampanjen misslyckas med det som ALL dålig reklam misslyckas med. En förståelse för målgruppen, dess behov och integritet. Jag tror inte att människor i allmänhet hatar reklam. De hatar bara dum reklam som trycks ner i halsen på dom vid fel tillfälle. I sin brist på förståelse visar annonsörföreningen med pinsam tydlighet hur långt ifrån många människors vardagliga verklighet de befinner sig när de själva rör sig inom en radie av fem kilometer från Stureplan. Så grattis, i likhet med många andra annonsörer har ni lyckats slänga en jädra massa stålar i sjön. Bra jobbat. Blir det guldägg?

Läs mer om kampanjen och se annonsen på Annonsörföreningens hemsida.

2008/04/10

Schack - coolt eller nördigt?

Jag satt häromdagen och surfade efter pedagogiska legobitar till mina barn. Då råkade jag få syn på det här oerhört coola schackspelet. Är det inte för härligt? Riddare, monster, skelett, you name it. Det är utan konkurrens det ballaste schackspel jag sett. Men, priset avskräcker. Dryga 2000 spänn känns i dagsläget inte riktigt motiverat. Inte ens när man får en låda som den nedan.


Förresten är det inte bara priset som avskräcker. Om man nyttjar hjärnan alltför mycket med att tänka på löpare A3 - C5 och bonde G7 - G5 så kan man drabbas av fenomenet "tönt" som med all kraft slagit till mot de stackars unga programledarna av det här programmet som går att avnjuta på Öppna Kanalen i Stockholm:

Mitt i Shack

Privat vs. Offentligt

Ett vanligt förekommande påstående i insändarspalter och blogginlägg är diverse rättshaveristers förkärlek att klaga på kompetensen hos offentliganställda. Underförstått eller explicit påstås det att offentliganställda är de som blev över när det privata näringslivet hade anställt alla med begåvning och talang. Kvar blev b-laget. Gänget som inte klarade kraven. Avskrapet. Och de har vi satt till att administrera det gemensamma offentliga. Inte undra på att det går åt skogen med det här landet.

Men, kära rättshaverister. Ni har fel. Dumhuvuden finns överallt. Jag har jobbat ungefär lika mycket inom det privata som det offentliga. Visst är det så att tempot kanske är lite långsammare inom myndighetsvärlden och folk har en tendens att vara förändringsobenägna. Men i näringslivet är det tvärtom. Många stressar för skitsaker och slarvar igenom viktiga beslut. Tar sällan ansvar för helheten eftersom de bara mäts efter sin egen prestation. Chefer omorganiserar en gång i kvartalet för att visa handlingskraft när de egentligen bara är inkompetenta.

Jag vet inte riktigt om det går att mäta att det ena är sämre än det andra. Jag vet bara att jag är hjärtinnerligt trött på båda alternativen. Var kan jag hitta ett jobb med trevligt, kompetent folk som tar ansvar och är lite kreativa?

2008/04/09

Det Goda Samvetet


Västerlandets människor reser som aldrig förr. Långt dessutom. Exotiska resmål lockar. Indonesien, Bali, Thailand...ju längre bort desto bättre. Fint väder, bad, billigt, lagom äventyrligt men man kan fortfarande få samma mat som hemma. Köttbullar, Fish & Chips eller Sauerkraut. Det är bara ett litet problem. Det är ju inte bra att flyga. Det är dåligt för miljön. Jättedåligt. Jetplanens motorer värmer upp atmosfären och spyr ut koldioxid motsvarande 175 fullproppade Essingeleder, på en enkel resa till Thailand. Och vem vill ha dåligt samvete i bagaget när man har semester och ska ha sådär roligt och trevligt?

Vilken tur då att man kan köpa sig fri. Utsläppsrätter heter det. På så sätt kan rika turister döva samvetet och göra en god gärning. Tack vare den mysiga resan lovar någon annan att plantera X antal träd eller göra något annat bra för miljön. Själv slipper man och kan semestra i lugn och ro.

Det påminner mig litegrann om ett annat upplägg som var populärt under senmedeltiden. Då kunde rika människor betala sig fria från sina synder genom att köpa så kallade avlatsbrev av katolska kyrkan. Oerhört praktiskt.

Men det var ju då. Nu är vi moderna och duktiga. För vi kan ju inte avstå från vår miljöförstörande livsstil och börja leva lite mer i samklang med naturen. Kanske rentav betala för bra miljöprojekt UTAN att resa till Thailand? Nej, hur skulle det se ut?
Vilken tur att vi är rika och kan betala för miljön. Men de där indierna och kineserna är för hemska nu när de vill ha BIL allihopa. Det vet vi ju hur det kommer att gå. Åt helvete. Själva har vi betalat för oss. Eller?

Fransmän på B

Jag har en bildningslucka. Jag kan inte skilja på Jean Baudrillard, Simone de Beauvoir och Pierre Bourdieu. Det är något med postmodernism, marxism, feminism, habitus, kapital och filosofi i allmänhet. Fast jag orkar inte sätta mig in i det.

Men varje gång nån 20+ skribent skriver en krönika eller recension och vill stajla till det lite genom att namedroppa någon av ovanstående tänker jag: "vilken skitnödig liten jävel".

2008/04/08

Leve mänskligheten

Jag tycker att människan är som finast när hon säger ifrån mot oförrätter. När hon kämpar för rättvisa. För det goda. För det RÄTTA. När hon visar engagemang och gör något utöver sig självt.

Som när jättemånga människor skriver in till TV4 och är förbannade för att Pelle Porseryd antyder att programmet Körslaget är riggat och samtidigt är dum mot Brolle JR.

Är det inte för underbart? Var lade jag min kräkspåse nu igen?

2008/04/07

Ayn Rand, nej tack

Det här är Ayn Rand. Eller var. Hon är död nu. Tydligen så har hon lanserat en hel del liberala tankar och idéer. Jag vet inte så noga för jag har mest läst om henne, inget av henne. Inte lär jag läsa något heller. Varför inte då, undrar kanske vän av ordning? Vadan detta kunskapsförakt?

Det rör sig om uteslutningsmetoden. Om man som filosof och tänkare har mest anhängare bland bortskämda brats runt 20-strecket och inte några anhängare alls bland andra människor, då väljer jag att passa.

2008/04/06

Stephen King om datorspel och våld

It was too easy for critics to claim — falsely, it turned out — that Cho Seung-Hui (the Virginia Tech killer) was a fan of Counter-Strike; I just wish to God that legislators were as eager to point out that this nutball had no problem obtaining a 9mm semiautomatic handgun. Cho used it in a rampage that resulted in the murder of 32 people. If he'd been stuck with nothing but a plastic videogame gun, he wouldn't even have been able to kill himself.

Case closed.

Hela texten finns här.

2008/04/05

Fuskjakten

Sedan en tid tillbaka gör samhället sitt bästa för att sätta dit de underminerande och parasiterande fuskarna. Ni vet, de där som utnyttjar systemet. De där som lever gott på vår andras välvilja och naivitet. De där ONDA människorna.

Idag gör PC Jersild, sin vana trogen, ett klarsynt inlägg i Dagens Nyheter där han analyserar fuskeriet lite närmare. Tydligen verkar det som om all upprördhet kring förmodat bidragsfuskande medborgare får komma på skam. Försäkringskassans undersökning visade att 1,6 procent av föräldraförsäkringen betalats ut felaktigt. Då ingick, förutom de parasiterande fuskarna, även rena misstag. Detta svinn motsvaras av 229 miljoner kronor i reda pengar. En stor summa, det får jag medge.

Men om man jämför den summan med de förmodade 46 MILJARDER kronor som en helt annan grupp medborgare påstås ha gömt undan från skattesystemet i diverse banker i Lichtenstein så är 229 miljoner inte mycket. Men som vanligt är det skillnad på folk och folk. Folk som livnär sig på bidragssystemen är misstänkliggjorda per automatik. Rättskaffens direktörer och andra höginkomsttagare har ju JOBB och gör rätt för sig. De behöver man därför inte jaga för diverse skattefusk. Trots att det verkar ganska tydligt vad som vore samhällsekonomiskt mest fördelaktigt.

Läs PC Jersilds inlägg här.

2008/04/03

Vårtecken


Gud va skönt med vår äntligen! Knoppar som brister, barnskratt, hundar som bajsar på gatan. Dammet som yr i luften när kommunens traktor åker runt och sopar. Soldis. Folk sitter ute och dricker kaffe. Vårvindar som smeker kinden likt ungdomens kärleks första beröring.

Prosit, för fan!

Lite vårpop



Varsågoda. Idag bjuder jag på The Park, med Sambassadeur. Trivialia: I videon syns tornet på Telefonplan i södra Stockholm. Det ligger ganska nära där jag bor.

2008/04/02

Skribenten lanserar 1000arslen

Idag lanserar Skribenten den nya humorportalen 1000arslen. Här kommer allsköns halvkändisar och totalt okända personer att försöka vara roliga. "Det enda kravet jag har är att man bara är riktigt, riktigt mediakåt", säger Skribenten.
På frågan om det inte måste vara roligt svarar han "inte nödvändigtvis, men det vore förstås kul om det gick".
Bland annat kommer man att kunna ta del av unga män som återberättar gamla Hassan-sketcher, någon kommer att skriva hånfulla kommentarer om mingelbilder från Stureplan och så kommer Skribenten själv att skicka mms varje gång han sitter på toaletten.

2008/04/01

Mer Hemnetporr

Förresten, när det ser ut såhär, känns det inte väldigt sannolikt att det förekommer både tablettmissbruk och domestic violence? Eller är det bara jag som associerar till Patrick Bateman, familjeversionen?

Skamlös bloggreklam

Vem kunde tro att en lillgammal blogg om gamla gubbar och fenomen från förr; Fälldin, Carl-Uno Sjöblom, proggiga barnböcker mm. skulle vara både läsvärd och kul? Inte jag. Men jag hade fel.

Läs och förundras.

En man med ett skägg.