Sidor

2008/05/31

Bajskorv

Nu har jag precis duschat mina barn, ackompanjerad av storebror treåringens retfulla mässande riktat mot mig: Du är en bajskorv, du är en bajskorv - repeat 158 gånger. Tack ska du ha...

Familjeliv - Singelliv: 3 - 4

Lycka

Idag kom jag hem från veckans storhandlingshelvete. Trött, varm, med ett värkande ischiasben. Då möter jag treåringen i trappen. Han är jätteglad och säger "jag vill bara vara med dig, pappa". Sen får jag en stor jättehård kram.

Familjeliv - Singelliv: 3 - 3

2008/05/27

Hitta storyn, hitta storyn...!

En grundläggande sak man lär sig på journalistutbildningar är att man måste hitta storyn i den verklighet man är satt att bevaka. Man måste dramatisera för läsaren vad det är som har hänt. Man måste förklara vad det viktiga är i just den här lilla historien. Ett vanligt grepp är att försöka hitta en konflikt. Ett annat grepp är att försöka hitta något som berör.

Häromdagen lackade jag som bekant ur när jag läste SVT:s text-tv, Videovåld på internet ska utredas. Och jag tyckte mig ha visst fog för det, i och med att notisen var skriven på det vis som den var. Men, det visar sig att jag har blivit lurad igen. Förd bakom ljuset av de där ”medierna”. Okej, jag kan ta det om avsändaren är Aftonbladet, Expressen eller Hänt Extra. Där vet man liksom med sig att allt är skruvat cirka sju varv och att det bara handlar om låtsashändelser från teves lekprogram. Men SVT:s fucking text-tv. I did not see that one coming.

Som tur är har jag en kontakt inom byråkratin som kan förse mig med korrekt faktaunderlag. Nyheten om att Videovåld på internet ska utredas handlar egentligen om en utredning som syftar till att göra en total översyn av granskningslagen och de instanser som jobbar med densamma. Biografbyrån m.fl. Det kan till och med handla om att göra ändringar i grundlagen. I förlängningen innebär det kanske ett formellt borttagande av vuxencensuren av film. Utredningens direktiv finns här, om någon nu mot förmodan vill läsa:

http://www.regeringen.se/content/1/c6/10/57/09/1672e827.pdf

Är inte det en frän nyhet i sig? Tydligen inte. Den stackars stressade journalisten måste ha tänkt hårt i flera minuter för att lyckas förenkla det hela på ett sätt som blir intressant och begripligt för ”vanligt folk”. Till slut verkar det ha gått upp ett ljus och vederbörande får till en skön vinkel med våld (engagerande, säljer alltid) och Youtube (farligt internetfenomen). Hur i hela helvete gick det till? Det är på gränsen till förledande.

Jag har många gånger deklarerat min tes om att journalistiken som den ser ut idag är i fritt fall kvalitetsmässigt. Den bidrar inte längre på ett positivt sätt till samhället. Tvärtom så blir det mer negativa effekter av alla dessa nonsensnyheter, förvrängningar och förenklingar som är ett resultat av stress, usla arbetsvillkor och en näst intill obefintlig självkritik inom journalistskrået. Kraven på kvalitet får stryka på foten för effektivitet. Samtidigt tycker jag mig ana ett ökande publikförakt. ”Folk i allmänhet är så jävla dumma. De vill ju bara ha lekprogram och lättläst skit.” Jag avslutar med att citera och länka till en läsvärd krönika av Cordelia Edvardson i SvD:

De medieproducenter som ger ”folk vad folk vill ha” kränker sin publik genom att inskränka deras livsupplevelse till banalitetens lätt igenkännliga enfald. Respekten för tittarnas, lyssnarnas och läsarnas människovärde kräver att de som har makten och verktygen vidgar sin publiks livsupplevelse. De skall vara vägvisare och stigfinnare åt dem som inte fått karta och kompass lagda i vaggan. De skall ge ord åt de ordlösa. Jag medger att det inte är enkelt. Att ” tala med lärde män på latin” går väl an, men att tala med vanligt folk om livets existentiella frågor, om skuld, lidande och död, är betydligt svårare. Bara den som själv tampats med "latinet”, de svåra ämnena, kan presentera dem på ett enkelt och lättfattligt sätt.

2008/05/26

Hybris

Vänta nu... Vart har alla artiklar om Eurovisionsfestivalen tagit vägen? Hallå? Alla temabilagor? Hur gick det egentligen? Kom vi nästan sist? Kan vi inte göra ett tv-program till? Ett "så gick det sen"... Va? Inte det? Nehej nej...

2008/05/25

Coppa Italia

Inter utan Zlatan hade inte mycket att sätta emot när AS Roma tog hem Italienska cupen i stor stil. Trevligt, trevligt...

2008/05/22

Doin' the moralpanisk schlagerfestival

Jag vet inte om det är ett vårtecken, men säkert som amen i kyrkan är att moralpanik dyker upp igen med en näst intill tjatig regelbundenhet. Den här gången är det Youtube som fått Regeringen att rycka ut och kolla vad man kan göra mot detta nya otäcka sedeslösa fenomen. Eller, det inte sajten i sig som är upprörande, utan de filmer på Youtube som visar våld. Jag citerar text-tv:s rapportering:

Videovåld på internet ska utredas

Våld som förekommer på videosajten Youtube och dess påverkan på yngre samhällsmedlemmar ska utredas. Det är regeringen som beslutat att göra en översyn av granskningslagen och skyddet av barn och unga mot skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan. Enligt kultur- och medieminister Lena Adelsohn Liljeroth behöver den nuvarande lagen från 1990 ett "modernare" utförande. Regeringsrådet Marianne Eliason har utsetts till särskild utredare.

Gött mos där Lena. Undrar just vad "modernt" innebär? Jag anar en orwelliansk omskrivning för "den här jämra lagen vi har är ju helt tandlös, vi måste GÖRA något, typ ett förbud".

Man får hoppas att regeringsrådet Eliason snabbt får lika bra koll på medie- och våldsforskning som hon verkar ha på juridik. För då lär hon snabbt märka att begreppen skadligt medieinnehåll och skadlig mediepåverkan är skönt byråkratiskt snömos utan mycket stöd i forskningen.

Det finns helt enkelt inget rakt orsakssamband mellan att titta på ett beteende för att sedan gå ut och imitera detsamma. Det är en mängd ytterligare faktorer som spelar in om man som individ börjar ta efter beteenden som; köpa tvättmedlet man sett reklam för, röka cigg som man sett på film eller slå nån på käften som man sett på Youtube.

Är det inte dags snart att vi slutar förfasa oss över nya medier? Det är mig veterligen inte många som protesterar mot våld på film. Inte heller våld på tv. Våld i serietidningar var det cirka 50 år sedan någon protesterade mot. När det gäller våld i böcker får vi nog leta oss tillbaks till 1800-talet för att hitta någon som är upprörd. För när det gäller dessa medier har vi vant oss och märkt att skildringarna inte har någon effekt.

Men, man kan fortfarande tycka att det är ett etiskt problem att vi har våldsskildringar i olika media. Det är helt ok. Det kan jag i vissa fall även hålla med om. Men säg då det istället för att orera om eventuell skadlighet som aldrig någonsin bevisats. Och om man nu vill stävja grejen att folk publicerar våldsvideos på Youtube, gå på själva våldshandlingen med lagboken. Är det misshandel enligt lagens mening, sätt dit de inblandade för det. Är det två snubbar som gillar att slåss som ger sig på varann frivilligt, smäll på med mer resurser till diverse ungdomssatsningar och annat som syftar till att motverka våld och våldspositiva attityder.

Men snälla, lägg ner moralpaniken. Den leder inte någon vart. Inte den här gången heller.

2008/05/21

Från sallad till sjukvård

Här har vi en glad kille. Han heter Fredrick och har nyss fyllt 30 år. Grattis. Hoppas att du hade en kul födelsedag. Alldeles nyss har han också, tillsammans med en majoritet i riksdagen (M, Fp, Kd, C + S) röstat igenom en lag som säger att så kallade papperslösa (människor utan uppehållstillstånd som gömmer sig undan samhället av olika anledningar) inte har rätt till samma vård som vi andra medborgare. Bara akut vård. För annars, tror Fredrick och hans polare, kommer dessa parasiter att snylta på vårt fina välfärdssamhälle. De måste betala för sig. Fullt pris. Faktura på varje läkarbesök. Inte ska väl dessa hemska människor ha samma rätt till subventionerad vård som vi andra, vi som betalar skatt?

Jo, det tycker jag.

Vad är det för samhälle vi har som nekar människor som lever i största möjliga misär möjligheten att få vård för sina sjukdomar? Det är ta mej fan pinsamt. Skulle man se nationalekonomiskt på fenomenet kan jag ge mig den på att kostnaden för att ge dessa papperslösa människor vård är försumbar, sett till statsfinanserna i stort. Bevisa gärna motsatsen. Men även om så vore fallet och det vore dyrt utav helvete så är det etiskt genomruttet och moraliskt korrupt att göra skillnad på människor och människor på det viset.

Skämmes Fredrick! Du och alla andra politiska pajasar som gör det här landet till en kallare plats där vi skiljer på oss och dem. Skämmes!

(PS: Ett litet tips Fredrick, ta upp den där salladsbaren igen. Eller nej, den gick visst i konkurs. Så tråkigt. Det var nog fackets fel. Eller var det ditt eget? Eller var det för att salladen smakade populism? Det smakar ju inte så gott.)

Adios

Det är inte många fotbollsspelare som går direkt från Allsvenskan till toppfotboll i La Liga, tar en plats i startelvan och börjar dominera på planen. Jag kommer nog inte på någon, förutom Eguren. Det var en förmån att få se honom spela i Hammarbytröjan.

2008/05/20

Vad är äkta ischias?

Orsaken till ischias är alltid irritation och inflammation av ischiasnerven. Ischiasnerven är den största och längsta nerven i kroppen lika tjock som ett finger. Alla nervsignaler till och från nedre delen av kroppen går via denna nerv. Nerverna från ryggen går samman nedanför korsbenet och bildar ischiasnerven, vilken i sin tur löper under de tvära höftledsmusklerna, ner på baksidan av benet och vidare ner till foten. När en av diskarna mellan kotorna i ländryggen är skadad, tränger en del av disken ut mellan kotorna och trycker på en nervrot.

Trycket gör att nerven svullnar upp och det uppstår typiska ischiassmärtor, vilka strålar ut via sätet, på utsidan av låret, i vaden och ibland ända ner i foten. Det gör då ont att stödja på benet, man har svårt att gå och nattsömnen blir lidande. Utan åtgärder orsakar fortsatt tryck på ischiasnerven muskelsvaghet av lår- och vadmuskulaturen, känselbortfall eller domningar samt nedsatta reflexer. Med tiden orsakar försvagade muskler i foten s.k. droppfot, då man inte orkar lyfta tårna ordentligt. Detta i sin tur påverkar hur vi går.

---------

Jorå, så att. Det stämmer vartenda ord. Gubbåldern är här. Men som tur är har jag en oerhört förstående och sympatiserande fru som ställer upp och underlättar min vardag.

Familjeliv - Singelliv: 2 - 3

2008/05/18

Världsklass



Jag är själv något mer av en Romanista än en Intersupporter, men det här är världsklass. Hoppas det håller i sig över EM.

Alla dessa dagar

...heter en blogg av vår mest flate utrikesminister sedan Christian Günther höll Sverige utanför andra världskriget.

Men det är inte det jag vill skriva om.

Jag undrar vad som är syftet med alla dessa temadagar som dyker upp överallt? Okej, kvinnodagen kan jag köpa. Den har ett bra syfte och ett tydligt mål. Men de här då:

  • Frimärkets dag. (1 oktober)
  • Pi-dagen. (14 mars)
  • Handduksdagen. (25 maj)
  • Kanelbullens dag. (4 oktober)
  • Falukorvens dag. (Början av juni.) Tuuut!

Och då är det bara ett axplock av allt dumt som folk hittat på. Är det så här vi ska ha det nu när alla religiösa högtider äntligen är på utgående? Vadå pingst, jag käkar kanelbulle. Måste kvoten av dumheter alltid hålla samma nivå? Uppenbarligen.

Jag skulle vilja slå ett slag för lite roligare temadagar. För ärligt, kanelbullar och handdukar är inte så jävla skoj.

  • Driv med Göteborg-dagen.
  • Pussa en likakönad kristdemokrat-dagen.
  • Rök på-dagen.
  • Skattefria dagen.
  • Oralsexets dag.

2008/05/16

Purgatorium


Det här med att lägga barn, det kan vara väldigt mysigt. Det kan också kännas som ett dygn i Abu Ghraib. Riktigt så illa var det inte idag, men det var illa. Min äldste son har något i olag i magen. Han har en flatulens som genomsnittligt tamboskap. Men det går ju inte riktigt att tala om för honom vilken plåga det är att han ligger och släpper sig ohämmat och livligt alldeles i närheten av ens ansikte. Man vill ju inte skambelägga den lilla treåringen och ge honom men för livet. Då kan nämligen ett av två scenarier utveckla sig.

Alt. 1 – det intelligenta barnet
Om cirka 40 år släpper han en bok där han gör upp med sin barndom och sina drakoniska föräldrar. Jag får tillbringa mina sista år på hemmet ensam. Som en paria. Utpekad nationellt som en sadistisk idiot till far.

Alt. 2 – det dumma barnet
En kväll om cirka 20 år kommer en sliten kille hem, märkt av års missbruk av gräs, koks, horse, 5.56, you name it. Lagom till lördagsunderhållningen på TV4 får man ett yxskaft i nacken så man stupar rakt ner i chipsskålen och single malt-whiskyn välter ut på mattan. Allt för att han vill komma åt den där femhundringen som man har i plånboken.

Det är bara att bita ihop, lukta på eländet och tänka på framtiden.

Familjeliv - Singelliv: 1 - 3

2008/05/14

The Slip

Trent Reznor är inne i ett kreativt stim. Nya plattan The Slip kommer oerhört snabbt efter instrumentella sviten Ghosts I-IV. Det är också oerhört bra. Eller som en recensent med stora läppar och smak för det vita guldet skrev: "man bitchslappas av den ena härliga dängan efter den andra". (Fritt från minnet.)

Och ännu en braig sak är; det är HELT gratis!

Toktanka här:

http://dl.nin.com/theslip/

Förmiddagsfika

Såhär ser min förmiddag ut. Gå upp lite lagom sent, klä på barnen, lämna den stora på dagis, gå en liten promenad, gå hem, lägga den lilla för en tupplur, ta en fika. Var har ni gjort idag? Jobbat? Hahahaha!

Allvarligt, när man får barn så är det lagligen tillåtet att vara ledig i 1,5 år i sträck. Man får ut 480 dagar per barn att vara ledig på. Om man som man överlåter all denna lyx till sin tjej - då är man inte mer än lagom dum i hela huvudet. Sitta på ett jobb med en massa krävande karriärister eller gå hemma och driva med en liten person som är den skönaste i världen? En gjuten no-brainer.

Up yours, brillmongos!

Familjeliv - Singelliv: 1 - 2.

Före / efter

Så var det då dags igen. Efter en del skissande kom jag fram till det här motivet.

Som med hjälp av en tatuerare blev såhär när det var klart.


Nu får det räcka för den här gången. Jag har en del tankar för framtiden, men det lär bli alldeles för dyrt så det krävs nog en tipsvinst först.

2008/05/13

Limbo

- Pappa...

- Paaappaaa....?

- Mmmm...?

- Pappa, varför har du hår i näsan?


Familjeliv - Singelliv: 0 - 2

2008/05/11

Inferno

Jag har skådat Helvetet. Det är en betonglada i södra Stockholm där småborgerliga villaförortsmänniskor letargiskt knuffar runt sina kundvagnar i jakt på billig mat. Falukorv på onsdag. ”Exklusiv” färsk pestopasta med prosciutto på fredagen. Storpack med läsk. Tre PET-flaskor till priset av två. (Exkl.pant.) Trånga linnen som blottar anemiskt blek överflödshud. Glåmighet. Dressmanshorts. Barnen gräver, gräver, gräver i lösgodislådorna. Stora skyltar frestar med lågpris.

Sen kommer kassorna. Med sina köer som ringlar kilometerlånga. Ännu mera glåmighet. Blickar som man inte vet om de är uttråkade eller efterblivna. Jag lutar mer och mer mot det senare. Stora bildskärmar vräker ut TV4-evangeliet. Om och om och om och om och om igen rullar samma slinga för samma program. Personalen är ett under av ineffektivitet. Köerna byggs på. Nu når de ända bort till mjölkdisken. Öppnas fler kassor? Är påven en kvinna? TV4-trailern nöter på. Frysvarorna börjar tina. Fotsulorna ömmar.

Djävulen heter Mammon.

Familjeliv – Singelliv: 0 – 1.

2008/05/08

Trés bien!

Efter gårdagens hammarbyvinst över ett bedrövligt Djurgården går jag och småmyser mest hela tiden. Solen skiner, barnen är glada, jag har pengar i plånboken, tatueringstid är bokad, det finns läsk/öl i kylskåpet och jag har en pussvänlig fru. Sweet.

Dagens soundtrack:

2008/05/06

Misantrop, moi?


När man vräker ur sig kritik och diverse koleriska invektiv mot fenomen i samhället är det lätt att framstå som en bitter jävel. Jag skulle vilja göra en liten paus, ta ett steg tillbaka och förklara att jag inte är någon sådan. Tvärtom är jag nog mer nöjd med livet idag än jag någonsin varit. Det beror förmodligen på åldern. Ju fler år man lägger bakom sig, desto mer liknöjd blir man. Se på pensionärerna. De kan ta hur mycket skit som helst. ”Jaha, fick jag kall torsk med torr potatis i en liten foliekartong till middag. Jamen det var ju trevligt.” ”Nähä, kan jag inte skita själv längre utan hjälp? Nåja, de är ju så snälla de här unga flickera som hjälper mig.” ”Jag har jobbat i 50 år med hårt kroppsarbete, nu får jag 5000 spänn i pension.” Eller så är det bara så att dylika incidenter är triviala om man jämför med The Big D. Döden. Inför den är det svårt att vara annat än ödmjuk och rädd. Andra människors idioti upprör en helt enkelt inte lika mycket när man blivit avtrubbad i cirka 70 år.

Själv är jag drygt halvvägs dit och har redan medvetet prioriterat bort en del fenomen som jag inte längre blir förbannad på. Om jag skulle fortsätta uppröras är det ganska troligt att mitt hjärta skulle krampa ihop någon gång om sisådär 10 år. Så det är dels en självbevarelsedrift, dels är det en djupare insikt om det meningslösa i att uppröras över allt som är värt att uppröras över. Man får välja sina strider med omsorg. Här är i alla fall några grejer som jag inte blir arg på längre, om de inte gör något exceptionellt korkat.


Kvällstidningar
Okej, kvällstidningar är bajs. Det är dåligt. Det är inte bra på något sätt alls. Men grejen är att det vet alla. Ja, kanske inte människor med en IQ under 85, men resten vet att det är skit. Även de som lägger ut stålar för att få eländet med en rutten gammal DVD till. Eftersom alla redan vet att tidningarna är dåliga blir det lite att ropa varg att kritisera dem.

Dansband
Musiken suger kamelpung, kläderna lämnar en hel del övrigt att önska och de riktiga konnässörerna har kromosomfel. Men i övrigt så är det ganska harmlöst. Eller till och med ganska charmigt. Folk träffas, dansar, har roligt. Vad kan vara fel med det? (Det här resonemanget kan man tillämpa på alla musikgenrer man inte gillar.)

Modebloggar/e
Visst, det är otroligt irriterande när någon verkar tycka att det viktigaste som finns är en ny blus eller vilken klänning en kändis hade på sig igår. Men här kan man verkligen tillämpa den gamla floskeln; läs inte skiten då. Det enda problemet som jag ser det är när vissa bloggare lyfts upp som moderna fenomen och visas upp i teve och tidningar. Så stor grej är det inte att tusentals människor läser modebloggar. Tusentals människor gör massor med dumma saker. Knarkar, till exempel. Eller håller på med Facebook.

Svenska ståuppare
Bra ståupp brukar vara provokativ, snabb, aktuell och gärna samhällskritisk. Om jag får bestämma. Svensk ståupp är mesig, seg, otroligt slätstruken och handlar mest om vilken tönt ståupparen själv är. (Det är roligt för det är sant!) Ibland brukar någon busa till det och säga könsord (så crazy) eller vitsa om knark (on the edge). Men när en amerikan skojar om knark är det om den egna upplevelsen. När en svensk skojar om knark är det mer i stilen; Tänk om Jan Malmsjö rökte hasch. Snurra min jord...hohoho.

2008/05/03

Människoförakt

Jag läste i tidningen att Österrike fått ett nytt turistmål. Folk åker tydligen till herr Fritzls hus för att gotta sig lite.

Fy fan va äckligt. Skämmes!

Saker som stinker #2 – Dramatiseringar


Vi lever i underhållningens tidevarv. Televisionen står till tjänst dygnet runt med fiktion, lekprogram och annat lättsmält. Men handen på hjärtat, det som gör att det kittlar till lite extra, det är ju om något hänt på riktigt. Men tyvärr är det svårt att följa riktigt hjärtknipande och underhållande händelser live. Därför uppfanns dramatiseringen. Med verkligheten som bas anställer man en eller flera spökskrivare som ger verkligheten en dramaturgiskt kostym, castar några lämpliga skådisar och sminkar dem så verklighetstrogna som möjligt och sen är det bara att sätta igång att göra en film eller teveserie om VERKLIGHETEN.

Gud så spännande! Och så lärorikt. Det handlar ju om RIKTIGA människor!

Tyvärr är det så att de händelser som är mest värda att dramatisera innehåller saker som döden och andra trauman. Sånt som berör. På riktigt. Då kan vi alla få vara empatiska och delta i sorg och andra stora känslor. Därför måste man ha en lämplig väntetid innan man kan göra så en finstämd och sanningsenlig bild av skeendet som möjligt.

Som tur är minskar den tiden mer och mer. De som drabbats är helt enkelt inte lika känsliga nu för tiden och det är ju bra. Det dröjde fjorton år innan Lasermannens gärningar blev en teveserie. Det tog fem år innan Oliver Stone gjorde en film om 9/11. I år gör de en film om Knutbymorden som inträffade för fyra år sedan. (Man spelar till och med in PÅ PLATS, guuud så spännande!)

Men, mina vänner, public service-företaget SVT har äntligen banat ny mark. Nu ska de visa stackars Englas begravning i DIREKTSÄND TV. Är det inte för underbart? Men egentligen är det ju ingen dramatisering utan på riktigt. Så det räknas nog inte.

Dramatiseringen är, som jag ser det, oerhört bra för vårt samhälle och för oss individer som bor i det. Med hjälp av den kan vi också få uppleva stora känslor från verkligheten i vår egen bekväma tevesoffa med kaffe och kakor inom bekvämt räckhåll. Lite sorg och lite fika utan att det är på riktigt. Är det inte praktiskt, så säg?