Sidor

2009/12/31

Nyårslista

Det är en jädra massa listor nu hela tiden. Men jag är som jag sagt förr ingen vidare listmänniska. That's not how I roll. Istället ger jag er den nyårsmeny som jag nyss avnjutit, tack vare min fantastiska fru.

Förrätt
Toast Skagen samt en kanapé på hamburgerkött och philadelphiaost.
Dryck: Veuve Clicquot

Varmrätt
Oxfilé med varm potatissallad
Dryck: Grandarella (2005)

Dessert
Citron- och limesorbet
Pannacotta
Exotiska frukter
Dryck: Kaffe

Status: Oerhört mätt och belåten. Nu återstår läggning av barn. Sen får vi se om det blir vidare avec, tömning av champagnen runt 12 och vad man nu kan hitta på för skoj.

2009/12/30

AFK rules

Jag ser på diverse hemsidor och tweets (kräks lite i munnen) att folk försöker komma in på Systembolagets sajt men att det inte går.

Men alltså va?

Kan man inte bara åka dit och spontanshoppa lite? Utbudet är, vad jag vet, rätt snarlikt mellan butikerna och anpassat efter 98 procent av oss Svenne Bananer. Jag tror inte, fördomsfull som jag är, att någon av er som gnäller på bolagets sajt skulle kolla in utbudet av Château Mont-Redon Châteauneuf-du-Pape 2005 eller 49 år gammal Mortlach.

Åk till butiken föfan. Ströva runt lite. Plocka nåt som ser spännande ut. Det gjorde jag idag. Ensam. Det var en fröjd. Internets - IRL 0-1.

Du har tryckt på bokstaven A - Saatana Perkele Ykköskanava

En av sönerna fick som sagt en leksak som låter i julklapp. Den heter något så infantilt som "My First PC". Och som han knappar på denna leksak. Det pratas och sjungs och tuteluras minst en kvart varje timme.

Tillverkaren gjorde dock en för dem smart sak när de designade leksaken. Man slog helt enkelt ihop de marginella marknaderna Sverige och Finland i samma leksak och satte dit en liten språkknapp på apparaten så man kan byta språk. Och självklart byts det språk. Ungefär så här låter det hemma hos oss just nu i skrivande stund:

Du har tryckt på bokstaven A - Saatana Perkele Ykköskanava
Hej! Vill du spela ett spel? - Vittunposkat Joulupukki
Hur många blommor kan du se? - Sisu Kiitos Koskenkorva


2009/12/28

Epic fail - toys that make the noise

Innan vi skaffade barn enades jag och min fru om en strikt policy mot leksaker som låter. Den har vi hittills uppehållit med en stundom fascistoid noggrannhet. Men i år hände något. Plötsligt har vi inte en, utan flera plastiga mackapärer som sprider oljud på decibeltal som påminner om det jag hörde på Docklands på 90-talet. Och i likhet med Docklands så avnjuts säkert dessa ljud bättre efter intag av diverse stimulantia. I nyktert tillstånd är det ett inferno.

Vad var det som hände? Vad jag minns har jag köpt cirka 0 (noll) leksaker som låter. Däremot har jag en bunt med släkt som gått bananas i leksaksaffärer landet runt. Vad jag vet är det ingen som är diagnosticerad som idiot. Alltså återstår två scenarier, varav båda är möjliga:

1. De respekterar inte mig och min fru längre.
2. De önskar mig en för tidig död.

Släkt, vilket satans pack!


2009/12/27

Smärtsamma insikter

Ja, förutom den jag fick nyss, att mina två senaste inlägg baserades på mitt tittande på TV-programmet Kändisar på slottet.

Men det går att skylla på att jag är vad man i en del kretsar kallar för "hemma". Det vill säga på den plats där ens föräldrar bor och i många människors fall den kommun där man växt upp och därigenom genomlevt lågstadiemobbing, skenande ungdomsacne, tonårsfyllor med kräks, vansinnigt usla premiärligg med kondomfummel (för annars får man barn och AIDS med automatik) och andra höjdpunkter i livet.

Här går jag nu och minns dessa gamla goa tider samtidigt som jag räknar minuterna tills jag kan åka till mitt riktiga hem. Och vad märker jag då, när jag går i köket och letar i skåpen efter något att tröstäta? Jo, jag släpper ifrån mig omedvetna ofrivilliga ljud. (OBS, ej flatulens.)

Det är ett "håhåjaja" och något slags pustande trumpetande melodi med munnen. Samma ljud som jag hört min gamla pappa släppa ifrån sig som ett slags tics de senaste trettio åren. Och nu jag!

Går det här att avprogrammera på något vis? KBT? Kirurgi? Psykofarmaka?

Märkligt på TV #78

Kjell Bergkvist avslöjar i premiäravsnittet av Fångarna på Slottet (eller vad det nu heter) att han spelat teater iförd blöja, med tampong i rektum, för att slippa skita på sig.

Det må väl vara en anekdot somn är lite lagom ekivok och bisarr för SVT-publiken.

Men det märkliga är efterspelet, där Kjell kommenterar sitt eget avslöjande och fnissar till. I cirka 45 sekunder. Han fnissar och fnissar och fnissar. Går det att skylla på spånken?

Kan jag få backa tiden och göra något annat än kolla på eländet?

2009/12/26

Detta kommer att blir Sveriges, eller snarare världens, bästa blogg 2010

Från att inte ha en jävla aning om vem mannen är eller vad han gjort (förutom reta gallfeber på Linda Skugge, vilket automatiskt ger 200 pluspoäng i min bok) så har jag börjat gilla Björn Ranelid. Jag har fortfarande inte så stor koll på vem han är och jag har bara hållit i en bok som han skrivit (den verkade skittråkig och luktade lite illa där på loppisens bokhylla) men jag har oerhört svårt att värja mig mot:

  • hans hybris
  • hans kompromisslöshet

Därför tänkte jag också börja med samma stil. Jag går ut lite lugnt med att utnämna detta till en av mänsklighetens viktigaste bloggar 2010. Den kommer att bryta barriärer. Muta in nya territorier. Folk kommer att börja lära sig svenska, bara för att kunna följa min blogg. Jag är den ende i Sverige som kommer att lyckas med något liknande.

Och detta är Sanning.

Rojalistisk yra


Snart är det dags för er i pöbeln att visa mig lite mer respekt. Via min släktforskande mor har jag fått reda på att jag är åttamänning med Daniel Westling. Så i sommar är det jag som får lite mer kunglig glans. Då förväntar jag mig att ni samtliga ändrar er attityd mot något mer underdånigt.
Släkt med Daniel Westling minsann.

In your face, bonnläppar.
Leve Konungen. Hurra hurra hurra hurra!

2009/12/24

Julen i siffror

Julmust: 1,5 liter
Julklapp (fådd): 2
Julklapp (gedd): 7
Minuter av Kalle Anka: 13
Alkoholhalt: 0,00 promille
Glada barn: 4 (2 egna)
Sidor lästa i julboken: 130 (Free - Chris Anderson)
Tupplurar i soffan: 1
Antal inlägg i RSS-läsaren: 38
Besök på julottor (plural av julotta?): 0
Tomtar: 1
Knäckbitar: 6
Kokslinor: 0
Samlag: 0

Doing the standard Svenne Banan-julafton. Fint på något vis. Men inget man vill göra mer än en gång om året.

(Och ja, det är Norrköping. hplus får detta youtube-klipp som belöning straff.)

2009/12/23

Mruuöh - några ord om manlighet

Jag är inte i Stockholm för närvarande, utan i en mellansvensk stad av relativt stor storlek. En gammal arbetarstad med knasig dialekt. Där gjorde jag idag ett besök ner i stadens köpkvarter för att fördriva tiden. Tillsammans med en mängd lokalbor som ska handla julklappar.

Då hör jag någon ropa i folkmassan: "Öööh, går du här å spänner dej?" på ett sätt som riktigt dryper grabbighet. Det är bara det att mannen som yttrar det kanske är 44 år gammal. Mannen som något generad tog emot denna hälsning var i ungefär samma ålder. De är troligtvis kollegor, eller med i samma förening, eller gick i skolan ihop för 25 år sedan.

Exakt vad är det som gör att vuxna män hälsar på varandra på samma sätt som killar som är med i IFK Kletbacken, P16-laget? Vad är det som gör att man måste pissa mentalt revir istället för att hälsa trevligt?

Det här var en av de grejer som gjorde att jag så febrilt önskade mig bort från min egen lilla hemstad. Tack för påminnelsen.

2009/12/22

Jag stjäl en idé

Den fantastiska bloggen Me Hearties skriver ofta om kultur och personliga betraktelser på ett sådant sätt att jag så gott som alltid vill kopiera och göra ett eget inlägg. Men så kan man ju inte ha det. Idag kan jag dock inte låta bli. Se det lite som ett kedjebrev. Fortsätt gärna.

"The BBC apparently believes most people will have only read 6 of the 100 books here. Please copy and paste your bolded books read, italicized books as "want to read", and then sum up with a head count, so to speak. What does the list say about your reading habits?"

1 Pride and Prejudice - Jane Austen
2 The Lord of the Rings - JRR Tolkien (Inte direkt ett litterärt mästerverk. Snarare ett nördverk.)
3 Jane Eyre - Charlotte Bronte
4 Harry Potter series - JK Rowling (Läste den första. Det räckte.)
5 To Kill a Mockingbird - Harper Lee
6 The Bible (Aldrig i livet.)
7 Wuthering Heights - Emily Bronte
8 Nineteen Eighty Four - George Orwell (Perfekt om man vill bli lite ledsen och uppgiven.)
9 His Dark Materials - Philip Pullman
10 Great Expectations - Charles Dickens
11 Little Women - Louisa M Alcott
12 Tess of the D’Urbervilles - Thomas Hardy
13 Catch 22 - Joseph Heller (Slutade efter halva. Den sög.)
14 Complete Works of Shakespeare
15 Rebecca - Daphne Du Maurier
16 The Hobbit - JRR Tolkien (Underhållande.)
17 Birdsong - Sebastian Faulk
18 Catcher in the Rye - JD Salinger
19 The Time Traveller’s Wife - Audrey Niffenegger
20 Middlemarch - George Eliot
21 Gone With The Wind - Margaret Mitchell
22 The Great Gatsby - F Scott Fitzgerald
23 Bleak House - Charles Dickens
24 War and Peace - Leo Tolstoy (Jag har sett filmen, okej?)
25 The Hitch Hiker’s Guide to the Galaxy - Douglas Adams (Det finns inte mycket som ger mig mer mental klåda än när folk citerar ur den här boken. Min chef gjorde det häromveckan. Det var ett svårt ögonblick.)
26 Brideshead Revisited - Evelyn Waugh
27 Crime and Punishment - Fyodor Dostoyevsky
28 Grapes of Wrath - John Steinbeck
29 Alice in Wonderland - Lewis Carroll
30 The Wind in the Willows - Kenneth Grahame (Sett barnprogrammet.)
31 Anna Karenina - Leo Tolstoy
32 David Copperfield - Charles Dickens
33 Chronicles of Narnia - CS Lewis
34 Emma - Jane Austen
35 Persuasion - Jane Austen
36 The Lion, The Witch and The Wardrobe - CS Lewis
37 The Kite Runner - Khaled Hosseini
38 Captain Corelli’s Mandolin - Louis De Bernieres
39 Memoirs of a Geisha - Arthur Golden
40 Winnie the Pooh - AA Milne
41 Animal Farm - George Orwell (Bra bok. Läs den.)
42 The Da Vinci Code - Dan Brown (Skamkudde fram.)
43 One Hundred Years of Solitude - Gabriel Garcia Marquez
44 A Prayer for Owen Meaney - John Irving
45 The Woman in White - Wilkie Collins
46 Anne of Green Gables - LM Montgomery
47 Far From The Madding Crowd - Thomas Hardy
48 The Handmaid’s Tale - Margaret Atwood
49 Lord of the Flies - William Golding (Bra bok. Läs den. Den är tunn.)
50 Atonement - Ian McEwan
51 Life of Pi - Yann Martel
52 Dune - Frank Herbert
53 Cold Comfort Farm - Stella Gibbons
54 Sense and Sensibility - Jane Austen
55 A Suitable Boy - Vikram Seth.
56 The Shadow of the Wind - Carlos Ruiz Zafon
57 A Tale Of Two Cities - Charles Dickens
58 Brave New World - Aldous Huxley (Bra bok. Läs den. Tänkvärd.)
59 The Curious Incident of the Dog in the Night-time - Mark Haddon
60 Love In The Time Of Cholera - Gabriel Garcia Marquez
61 Of Mice and Men - John Steinbeck
62 Lolita - Vladimir Nabokov
63 The Secret History - Donna Tartt
64 The Lovely Bones - Alice Sebold
65 Count of Monte Cristo - Alexandre Dumas (Troligen någon ungdomsanpassad version som 14-åring.)
66 On The Road - Jack Kerouac
67 Jude the Obscure - Thomas Hardy
68 Bridget Jones’s Diary - Helen Fielding (Har sett filmen.)
69 Midnight’s Children - Salman Rushdie
70 Moby Dick - Herman Melville
71 Oliver Twist - Charles Dickens
72 Dracula - Bram Stoker
73 The Secret Garden - Frances Hodgson Burnett
74 Notes From A Small Island - Bill Bryson
75 Ulysses - James Joyce
76 The Bell Jar - Sylvia Plath
77 Swallows and Amazons - Arthur Ransome
78 Germinal - Emile Zola
79 Vanity Fair - William Makepeace Thackeray
80 Possession - AS Byatt.
81 A Christmas Carol - Charles Dickens
82 Cloud Atlas - David Mitchell
83 The Color Purple - Alice Walker
84 The Remains of the Day - Kazuo Ishiguro
85 Madame Bovary - Gustave Flaubert
86 A Fine Balance - Rohinton Mistry
87 Charlotte’s Web - EB White
88 The Five People You Meet In Heaven - Mitch Albom
89 Adventures of Sherlock Holmes - Sir Arthur Conan Doyle (Bra skit.)
90 The Faraway Tree Collection - Enid Blyton
91 Heart of Darkness - Joseph Conrad (Finemang. Ursprungsverket bakom Apocalypse Now.)
92 The Little Prince - Antoine De Saint-Exupery
93 The Wasp Factory - Iain Banks
94 Watership Down - Richard Adams
95 A Confederacy of Dunces - John Kennedy Toole
96 A Town Like Alice - Nevil Shute
97 The Three Musketeers - Alexandre Dumas (Samma som Greven av Monte Cristo.)
98 Hamlet - William Shakespeare
99 Charlie and the Chocolate Factory - Roald Dahl (Fantastisk.)
100 Les Miserables - Victor Hugo

Lästa: 16/100
Vill läsa: 3/100 (Dune, Ulysses, The Wasp Factory)

Slutsats: Jag är helt enkelt ingen konnässör av god litteratur. Men om man frågar mig om historisk facklitteratur ligger jag nog uppe på samma nivåer som en genomsnittlig fil.kand i historia.

Ilskna tankar om trafik

Man behöver bara surfa till närmaste kvällstidnings hemsida för att lära sig att folk dör som flugor i trafiken. Speciellt när det är vinter. Speciellt kring jul. Efter att ha tillbringat två av dagens timmar på E4:an påmindes jag om varför.

Folk är helt enkelt dumma i hela huvudet. Låt mig ge några exempel.

Mongokaravanen.
Fem bilar ligger i vänster körfält och bränner fram i 140 km/h. Avståndet mellan bilarna är max 2 meter. Vad som händer om ett av dessa rikspuckon tappar i uppmärksamhet tre sekunder behöver man inte ha ett Nobelpris hemma för att förstå. Exakt vad det är som gör att man måste ligga i arslet på någon annan bil kan jag däremot inte alls begripa. Alla som lägger sig en meter bakom mig och hetsar, när jag kör i samma tempo som de flesta andra, vill jag tvångsmata med bajs. Länge. Om och om igen.

Bromsklossen.
En kvinna i 50-årsåldern tycker att det är lite otäckt att åka 100 km/h eller mer på motorvägen. Så hon åker i 65 km/h. På E4:an!? Så alla som hamnar bakom henne, inklusive jag, tvingas panikbromsa. Om du inte gillar att köra fort ser jag två alternativ. 1. Åk inte på motorväg. 2. Posta ditt körkort till Vägverket och sälj bilen.

Lastningsoptimisten.
- "Räcker verkligen det där flaket?"
- "Johoodå."
- "Är det inte lite mycket last?"
- "Näää, det här funkar..."
- "Ska du verkligen köra med en BIL på det minsta flaket som finns. Håller dragkroken? Har du tänkt på vad som händer om flaket lossnar ute på motorvägen...?"
- "Men det är ju INGA problem har jag sagt. Nu kör jag."

I vanliga fall är jag inte den som hetsar för mer förbud i samhället. Tvärtom. Men när man får bete sig som en idiot bara för att man framför ett fordon, med livsfara för andra, begriper inte jag varför trafikförseelser har så låga straff. Några lämpliga varianter har jag redan nämnt ovan, men jag kan komma på fler. Tre månader i Abu Ghraib till exempel. Eller att den fina bilen säljs till lägstbjudande och att du bara får tigga ihop pengar till en ny. Eller tvångsinjektion med vinterkräksjuka. Allt detta och några till uppsatta på en tombola med lottdragning direktsänt på TV3 i samband med Efterlyst.

Så. Nu känner jag hur pulsen i tinningen börjar ge med sig.

La Musica de 2009

Det blev en ganska vemodig lista det här. Men det är kanske symtomatiskt för hela 2009? I alla fall tycker jag det. Lyssna om ni orkar.

2009 (Spotify ni vet)

Nu vill jag inte se några kommentarer om att jag inte hänger med. Jag hänger med utav bara helvete. Drygt ett år kvar till 40.

Tre korta

Bloggeriet är ju lite på sparlåga (ännu mer än vanligt) under helgerna. Men jag kan inte låta bli tre korta kommentarer.

1. SMS i trafiken
Studier visar att man är en ännu sämre bilförare om man sitter och fipplar med mobilen än om man druckit ett helrör. Ändå sitter folk och grejar med sina små apparater när de borde hålla koll på andra bilar och sin egen. Det finns egentligen bara en åtgärd. Ge alla som håller på med det idiotbeteendet smisk med en kasse bajs.

2. Good kid/bad kid
Min treåring pendlar mellan mysiga klappar och att dela ut snytingar. Vi misstänker att han kör good cop/bad cop-grejen men på egen hand. Det funkar hur som helst. Han får massor av respekt.

3. Dagens unga har fria könsroller
I Dagens Nyheter läser jag att ungdomar ligger lite med vem de vill. De jävla asen. När jag var i den åldern trodde alla att man fick AIDS och dog om man pussade nån på mun. Om man mot förmodan låg med någon hade man inte "det där var ju lite pinsamt"-ångest. Man hade dödsångest. Kul.

Nu är jag utlämnad åt lånedatorer hos svär- och riktiga föräldrar. Om jag får låna deras datorer på nåder och om deras webbläsare funkar för alla verktygsfält från Yahoo, Microsoft och deras skrivare så kanske jag bloggar nåt. God Jul annars...

2009/12/21

Det går bra nu

Hällde precis upp lite julmust. Just när jag öppnade korken blev det sånt därnt skumsprut, ni vet. Men jag lyckades parera syndafloden av must och hällde allt i glaset. Inte en droppe spill. Epic win!

Lite så är hela min dag. Kidsen är på dagis och jag kom nyss hem från en fantastisk shoppingrunda på stan. Den tog lite drygt två timmar. Men då räknar jag in en transport på 45 minuter tur och retur och en smarrig lunch på cirka 30 minuter. Återstår 45 minuter som jag ägnade åt hetsig julshopping.

Det gick som på räls. Jag flinade mig igenom ett besök på OnOff och skrattade hest för mig själv när jag klockade in BR Leksaker på 10 minuter blankt, inklusive kö. BR Leksaker i juletid är annars att likna vid kampen om livbåtarna på Titanic. Ingen vacker syn. Avrundade alltihop med att köpa vansinniga mängder med lyxchoklad och hämta en kemtvättad kostym.

Julshopping - check!

2009/12/18

All play and no work makes 30+ an extatic man


Jahaja. Då var det dags att stämpla ut för i år. Gå hem och inventera glöggförrådet, slå in klappar, bygga snögubbar, kura skymning och rent allmänt slappa så in i helvete.
Jobba, det kan ni andra hålla på med. Suckers!

2009/12/17

Bra skit

Om det här med att mysa till det


Om man skulle sammanfatta 2009 med ett ord så skulle det ordet vara mys. Det verkar vara trenden just nu. Det ska mysas. I tid och otid. Det är den lilla lyxen vi ska unna oss, för att kunna stå ut med stressigt jobb, mörker och dåliga nyheter. Det är bara ett problem. Detta mys har en alldeles för snäv definition.

Som jag uppfattat det så måste mys innehålla följande beståndsdelar.


  • En soffa
  • En filt
  • Drycken te
  • Dämpad belysning
  • Lugn musik på låg volym
  • Tvåsamhet (helst)
  • Carpe diem
Om det är fredag kan man byta ut te mot vin. Och är man ensam så är det inte mys på riktigt, utan en lightversion.

Det ser ju vem som helst att det här mysbegreppet ger majoriteten av befolkningen mental klåda. En lösning måste bli att återta ordet mys och fylla det med annan innebörd. Själv tycker jag att följande aktiviteter också borde få kallas mys:


  • Lite datorspel och en kall öl
  • Ett konsertbesök
  • Ett telefonsamtal med en gammal god vän
  • En rejäl påsättning

2009/12/16

Alla ungdomar vill ju bara jobba med media och spela wow

Att generalisera hör till den mänskliga naturen brukar det påstås. Vår hjärna ska tydligen vara konstruerad så att den ständigt söker efter likheter i tillvaron. Allt för att göra sitt eget arbete lite lättare. Om man ätit tre röda frukter som smakade skit så aktar man sig för att stoppa en fjärde i munnen, ungefär.

Vi tenderar att göra samma sak med människor. Men det är en helt usel strategi som bara bäddar för inskränkthet och xenofobi.

Därför blir jag så innerligt trött när det dyker upp diverse konsulter, författare och dylika charlataner som tjänar sig en hacka på att presentera "undersökningar" som inte är något annat än grovt förenklade generaliseringar. Ursäkten brukar vara att de bara "visar trender", när det de egentligen presenterat bara är skit. Igår i DN hittade jag det senaste bidraget till genren. En man som heter Ron Alsop (journalist mm.) har skrivit en bok, The Trophy Kids Grow Up, som han påstår handlar om attityder hos alla människor i USA födda mellan 1980 och 2001.

Har ni hört något så dumt? (Och ännu dummare är alla lovord som hyllar denna författarinsats.)

Den här boken handlar inte alls om attityderna hos alla som är födda mellan 1980 och 2001. Den handlar istället om en gammal gubbes förenklade tolkning av vad han lite slappt observerat. Antagligen i sin egen vänkrets, tv och några sajter på nätet. Sokrates gjorde ungefär samma observationer av den förslappade och korkade ungdomen för 2000 år sedan. Intet nytt under solen.

--------

PS: Min favorit i genren är påståendet som cirkulerade för några år sedan att dagens ungdomar bara vill ha korta projektanställningar. Någonstans uppstod nämligen ett rykte att alla ungdomar vill ha frihet att åka och backpacka i Asien ungefär en gång i halvåret eller åka och plugga i Paris när andan faller på. Denna "sanning" hakade alla arbetsgivare, rekryterare och politiker på och gjorde sitt bästa för att låta arbetsgivarna ge ungdomar korta osäkra skitjobb. Sen visar det sig att den överväldigande majoriteten av alla unga inte alls vill åka och backpacka. De vill ha riktiga jobb, så de kan skaffa en bostad och i övrigt styra upp sin tillvaro. Hur detta kan slå ner som en överraskning är ett underbetyg för samhället i stort.

2009/12/15

Sökordsstatistik: Kuken


Mitt första könsord. Skönt att ni hittade en del matnyttigt här på blöggen.

2009/12/14

1900-talsgrejer på väg ut: Julkort


Donny påminner mig om något som jag inte så gärna vill bli påmind om. Julkorten. Dessa små menlösa papperslappar som folk brukade skicka till varandra på den tiden det var Årets Höjdpunkt med en tecknad jävla Kalle Anka på julafton. Jag minns själv från min barndom hur mina föräldrar satt en halv dag med sin gamla tummade adressbok och planerade vilka de skulle skicka kort till i år. Men vi fick ju inget från Bergendahls i fjol, eller Ska vi verkligen skicka till Hans, han som är så alkoholiserad?

Frågeställningar som för mig är ett minne blott, eftersom vi inte skickar några julkort alls från min lilla familj.

Men döm om min förvåning när det började ramla in små nätta kuvert i brevlådan för några år sedan. Julkorten hade kommit tillbaks. Nu var det alla de nyblivna föräldrarna som i samband med barnets nedkomst tappat allt omdöme. Vi måste skicka julkort på Vidar/Ella/Hugo/Stella!!! Och så tog de ett kort på sin telning, oftast iklädd dåligt passande tomtekläder samt med en hjärndöd min plus dregel. Detta kort klistrade klistrade de på en bit papper och skickade sedan till alla, jag menar alla, de hade en fysisk adress till. (Jävla Eniro.) För det är ju så lätt att skriva ut digitalbilder på sin lilla hemmaprinter. (Alldeles för lätt, kan jag tycka.)

Här kommer ett tips till dig som går i liknande tankar. Låt bli det. Det är en skitdålig idé. Skicka på sin höjd julkort till farmor och mormor. De bryr sig. Vi andra gör det inte. Jag har två egna barn där hemma. De är skitroliga. Tycker jag. Och min fru. Men ingen annan.

Samma gäller för dina apjobbiga och fula barn. Live with it och lägg portot på ännu en julklapp från Toys'r'Us.

God Jul.

Dan före dan före dan före dan....

Nej, jag räknar inte ner till Julafton. Jag räknar ner till första semesterdagen. Som inträffar om sju dagar. Fy helvete va gött. Nu ska jag bara hitta lite energi att orka spurta mig igenom sista arbetsveckan som känns lika jobbig som de sista 200 spurtmetrarna på ett 10.000-meterslopp.

Nyupptäckt mellanmål i juletid: 1 tallrik filmjölk + cirka 20 smulade pepparkakor.

Hej tjockis.

I'm living in denial.

2009/12/11

Bra skit



Evig pint - Ständigt plågad. En sanning så god som någon efter den här jävelmörka höstjäveln.

Rapport från en julfest

Julklapp: 1
Tal av generaldirektören: 1
Båtresor: 1
Snapsar: 0
Öl: 1
Tallrikar: 1
Spexiga upptåg i stil med amatörteater:0 (Prisa Herren!)
Medelålder: 48
Timmar på julfest: 4
Hemgång: 21.30

Omdöme: Godkänt.

2009/12/10

Fest + Myndighet = skoj?

Klockan är 17.02 och jag sitter fortfarande kvar på jobbets kontorsstol. Varför då, kan man fråga sig? Har jag kanske blivit lam i benen?

Nej. Det vankas julfest ikväll. Om en halvtimme utgår Myndighetens personal från kontoret för att förpläga sig med traditionell julmat och så kallad samkväm. En aktivitet som på sin höjd kan beskrivas som uthärdlig. Hoppas jag. Om det inte blir en repris på fjolårets debacle, men jag har som tur är inte fått några indikationer på detta.

2009/12/09

Vansinnigheter

Ännu en anekdot från den famösa Myndigheten.

Vi har haft stegtävling på jobbet. Ett initiativ från arbetsplatsens Trivselgrupp. Exakt hur min trivsel skulle öka av att mäta mina dagliga steg vet jag inte riktigt, men tävling har vi haft oavsett. Jag lade nyss in mina sista resultat. Som i ärlighetens namn var ren fejk eftersom min lilla stegräknarapparat gick sönder för cirka en och en halv vecka sedan.

Trots att jag antagligen uppskattade mina dagliga steg rejält i överkant, enär det ligger i människans natur att överdriva, hamnade jag ändå bara på plats 1315 på den där webbplatsen där tävlingen äger rum. (Vi är inte fler än 1315 på min lilla myndighet, det är en totallista över alla vansinniga människor som deltar.)

Placering 1315 ställer mig i skuggan av sådana storheter som kattenelsa på plats 1313 och Gösta i busken på plats 1312. Vinnare verkar en man vid namn Peter Schuller vara. Den tokfan har knallat 1 321 551 steg på fyra veckor. Det ger i runda tal drygt 40 000 steg om dagen. Antingen gör karln inget annat än går, eller så är han mytoman. Eller dator-idiot och har knappat in fel.

Själv ska jag nu återgå till mitt bästa knep. Hålla in magen när jag ser en spegel. Det funkar skitbra hittills. Jag tror fortfarande att jag är ganska smärt. Det är trivsel för mig. Det, och något gott till kaffet.

Och kanske en öl eller två någon gång ibland.

2009/12/08

Lunch på myndigheten

Dagens lunch intog jag i myndighetens lunchrum, med hämtad mat i en liten låda.

Det skulle jag inte ha gjort.

För just idag hade ett antal kollegor besökt Winjas på Kungsholmen. För den som inte vet vad Winjas är, så är det en källarlokal där en nasare har specialiserat sig på att kränga en satans massa ost och delikatesser i så kallad "rustik" miljö. Med rustik avses här hjälpligt inredd baskällare i stilen betong. Lite trämöbler, nåt vinställ och några trälådor. Ovanpå allt detta en odör av svett ost.

Detta hade alltså mina kollegor besökt och inhandlat varsin påse med gotter. Men det duger ju inte att ställa in påsen på sitt rum och hålla käften. Nej, nu måste man ju visa upp detta för alla och envar. Titta på min fina ost. Och känn hur gott den doftar.

Inför denna ostvisning ville jag ställa några frågor, men eftersom jag värdesätter smidiga sociala relationer med mina kollegor, oavsett hur jobbiga de är, så tar jag de nu i denna blogg.

1. Exakt vad, får jag fråga, är egentligen skillnaden på denna ost och den som brukar köpas på Konsum för 48,90, förutom sort och pris? Det är en ostjävel. Som DU ska äta upp. Får jag smaka? Nej. I och med det faller mitt intresse med cirka 94 procent.

2. Spelar det någon roll om osten är gjord av Evert på Arla eller Pierre på något litet ysteri i utkanten av Lyon?

3. Var i mitt ansikte ser det ut som om jag bryr mig?

2009/12/06

Utlåtande om På Spåret 2.0

Som den gedigna På Spåret-konnässör jag gottar mig med att vara chockade jag mig själv med att nästan missa premiären i fredags. Men, jag hade ett sånt fan-tas-tiskt flyt att jag zappade över till rätt kanal precis när vinjetten startade. Epic win!

Många verkar ha oroat sig inför detta med nya programledare. Inte jag. Jag är ännu inte 40 år fyllda. Jag gillar förändring. Jag ser utmaningar där andra ser problem. (Eller nej, kanske inte det sistnämnda.) Nej, men seriöst så tycker jag att det var riktigt bra. Lindström & Luuk höll sig på mattan och levererade det som man vill ha. Uppstyrt programledarskap med ordning och reda och ett lågmält mått av humor.

Men tydligen har det kommit gnäll råkade jag se när jag ögnade igenom AB på nätet. (Jag orkade inte läsa mer.) Det måste vara pensionärer från Göteborg. Gnälliga gubbar och tanter som saknar ordvitsarna och det spexiga husbandet. Såhär säger jag: good riddance. Äntligen är vi kvitt den där läspande flintisen och hans tennisfetischist till sidekick. Triple & Touch får gärna spendera resten av sin existens med att muntra upp samtliga äldreboenden i Bohuslän.

Så på det stora hela: två tummar upp. Medelåldersunderhållning när det är som bäst.

----------

Men en grej är lite märklig. Idag är det Söndag kväll och jag har redan haft tillfälle att se programmet fyra (4) gånger. Det innebär tre repriser bara nu i helgen. Enough already.

2009/12/05

Känslosam vid dumburken

Satt i teve-soffan i morse. Själv. Först var det ett reprisavsnitt av Gokväll. En tant i övre medelåldern blev stajlad av SVT:s oansenliga och lagomgay frisör. Hon blev så glad den lilla tanten. Och så skickade hon en kärlekshälsning till sin man, lite taffligt sådär, rakt in i kameran. Då brast det lite inombords. Jag fick en klump i magen. Till Gokvälls omstajling. Vafan?

Dags att byta kanal.

Där var det en ung kille från Rosengård som vunnit något slags fotbollstävling och för det fick han åka till Barcelona och snacka med Zlatan. En Zlatan som bjöd på sig själv och ville ge något tillbaks. Den unga killen var oerhört glad och inspirerad. Då brast det igen och det fuktades i ögonvrån.

Skönt med lite oregisserade äkta människor på teve ibland. Eller är det hormonsvallningar inför 40-årsdagen?

2009/12/04

Säkra decembertecken 2


Jag såg i tidningen att den här glada trion ska ge sig ut och sprida vansinne julglädje i år igen. Men nu har man kryddat anrättningen med...(trumvirvel) Måns Zelmerlöv.
Get decent jobs, goddammit!

2009/12/02

Säkra decembertecken

Sissel Kyrkjebø plockas fram ur frysboxen för att spela in ännu en julkonsert.

Men alltså, vad gör den kvinnan resten av året? Finns hon?

Shit my dad says

"It's never the right time to have kids, but it's always the right time for screwing. God's not a dumbshit. He knows how it works."

twitter.com/shitmydadsays

2009/11/30

Kvällens etymologiska lektion

Flitiga lyssnare på det irländska bandet The Pogues kan ha noterat deras flitiga referenser till namnet Pogue Mahone. Till exempel heter deras senaste samlingsalbum "Just look them straight in the eye and say...Pogue Mahone". En titel som osar av interna referenser, varför jag valde att googla på namnet.

Det visar sig att Pogue Mahone inte är ett riktigt namn, även om det säkert var meningen att det skulle uppfattas så när en irländsk nationalist sade det till en engelsk ockupant. Pogue Mahone är nämligen en anglifierad version av det gaeliska uttrycket "póg mo thóin" som betyder något i stil med kyss mig i arslet.

Oj, som jag älskar att hitta sådana här små meningslösa kunskaper.

(Och så passar alla med Spotify på att lyssna in sig på denna eminenta poporkester. Lyssna nu, sa jag!)

Lasse Åberg, den tråkiga komikern


Häromveckan såg jag ovanstående bild i tidningen Filter, tillsammans med en förklaring till dess sammanhang. I samma veva som Björn Borg var som störst på 70-talet var han i Stockholm och behövde någon att slå några bollar mot i samband med en fotografering. Rollen som bollplank föll förvånande nog på Lasse Åberg som tydligen hade ett racket hemma. Lasses roll var att mota bollarna över nät utanför bild. Men, när fotograferingen i princip var färdig ville Lasse greppa tillfället i flykten och bad om att få göra en lite "spexig" bild. (Se ovan.)

Bilden med berättelse symboliserar så oerhört tydligt varför jag inte gillar Lasse Åberg.

Han försöker så envetet hårt att göra något som är roligt. Men han lyckas aldrig. Genom hela sin produktion når han på sin höjd upp till nivån putslustig. Enda orsaken till att han i landet Sverige fått ett epitet som komiker beror på att konkurrensen varit komplett usel. Han har slagits mot filurer som Åke Cato och fenomen som Dagens Vits. Visst, Sverige har haft komiska giganter som t.ex. Hasse & Tage, men under denna elitserie var det jävligt långt ner till division ett, eller två, där Lasse Åberg huserade.

Inte nog med att han slösat bort mängder med pengar som kunde lagts på vettigare filmproduktioner, han har dessutom fått för sig att skapa "konst". Konst som är så erbarmligt banal att den omedelbart accepterades av samtliga Svenne Banan-konsumenter som äntligen fick sätta upp Musse Pigg på väggen med ursäkten att det var finkultur.

Lasse borde ha insett något den där dagen för cirka 30 år sedan. Han borde ha insett att det bara var han som tyckte att den där arrangerade snubbelbilden var rolig. Om inte annat borde han ha utläst det av Björns oerhört plågade ansiktsuttryck. Men tyvärr verkar Lasse vara lika dålig på att läsa av vibbar som på att skapa humor. Två egenskaper som samspelar alltför väl.

2009/11/29

Den positiva listan

Häromdagen listade jag en massa människor jag har svårt för. Jag hade inte själv analyserat så noga vad det är med personerna på listan som jag inte gillar, men bloggaren hplus gjorde mig tjänsten att ge en klockren analys:

Du verkar inte ha mycket över för total avsaknad av självdistans.

Helt korrekt. Är det något jag har svårt för så är det människor som tar sig själva på alldeles för stort allvar. Det är fruktansvärt osexigt att hajpa sig själv.

För att väga upp all dålig karma jag skapade då vänder vi ikväll på steken och listar svenska kulturpersonligheter som jag gillar, nästan oavsett vad de presterar. De skulle kunna gå upp på en scen och släppa en fis. Jag skulle älska dem ändå. Utan inbördes ordning:

  • Fredrik Lindström - språkmongo
  • Stina Wirsén - illustratör och barnboksförfattare
  • Peter Englund - ständig sekreterare och författare
  • Stefan Sundström - kuf
  • Carl-Einar Häckner - trollkarl
  • Joakim Åhlund - populärmusiker
  • Zlatan Ibrahimovic - fotbollsgud
  • Louise Boije af Gennäs - författare

Listan kan komma att uppdateras. Jag noterar själv en viss ensidighet vad gäller genus. Återkommer i ärendet.

(Andra listan har förresten fått ett par nya namn.)
Uppdatering: En del kommentatorer, jag vill inte kalla dem för gnällspikar, har påpekat att ett par personer på listan skulle sakna självdistans. Främst avses Fredrik Lindström och Zlatan. Det må så vara, men det väger dessa herrar istället upp av kompetens, begåvning och underhållningsvärde. Så är det.

2009/11/27

Fredagshumor med grafik


Ett inlägg om och med listor

Alexander Bard var i blåsväder för många år sedan då det kom fram att han hade en e-postlista (hej 90-talet) där bara de som han gillade fick vara med. Oh, the horror! E-postlistan hette provocerande nog Elit och hade som syfte att folk som "var något" kunde sitta och skvallra konfidentiellt med varandra. Listan finns förmodligen fortfarande kvar, även om Alexander nu också har en annan lista som heter Liberati och som gör samma sak, med skillnaden att man måste vara folkpartist för att få vara med.

Världens längsta ingress och långsökta koppling till min egen lista. Som är så långt från elit man kan komma. Min lista handlar mer om svenska kulturpersonligheter jag inte står ut med. Inte som personer och inte det de gör. Senaste tilläggen i rött.

  • Helena Bergström
  • Lasse Åberg
  • Robert Broberg
  • Ulf Lundell (eller ogillar är ett för starkt ord, aktivt ointresse från min sida är nog mer korrekt)
  • Jan Guillou
  • Herman Lindqvist
  • Liza Marklund
  • Alla på TV4 (Ja, alla!)
  • Per Gessle
  • Niklas Strömstedt
  • Familjen Wahlgren
  • Kjell Sundvall
  • Lena Endre
  • Richard Hobert
  • Johan Stael von Holstein
  • Linda Skugge

Listan kompletteras fortlöpande. Om ni vill ha motiveringar på ovanstående kan jag lägga ut texten i senare inlägg.

2009/11/26

Guilty pleasure




Jag både gillar det och skäms samtidigt.

Hybris


Mycket inflytelserik minsann. Nu ska jag gotta mig i detta och helt undvika att tänka rationella tankar. Mycket inflytelserik. Mmm....

Kolla själv då.

2009/11/25

Föräldraskap

Avdelningen problematik du inte trodde fanns när du en gång skaffade barn:

Du använder toaletten för att göra det som man kan kalla för "tvåan". Mitt i denna aktivitet hör du hur ditt barn vrålar från bostadens andra toalett: FÄRDIIIIG! Följt av ett väldigt otåligt: FÄÄÄÄRDIIIG PAPPAAAAA!!!

Du tänker igenom dina tillgängliga valmöjligheter på tre sekunder, som den vältränade kommandosoldat förälder du är.

1. Ignorera barnet och försöka avsluta din aktivitet själv. Risk: barnet blir otåligt och börjar förflytta sig i bostaden utan att torka sig, med följden att du själv får leta upp avföring i efterhand.
2. Avbryta din egen aktivitet mitt i, hjälpa barnet och sedan återgå till det du gjorde. Risk: det känns jävligt jobbigt och obehagligt att avbryta.

Jag valde alternativ 2. Det kändes inte värdigt. Det kändes inte mänskligt. Men det kändes väldigt barnfamilj, november 2009.

Showdown at the myndighet

En sak som är ganska vanligt förekommande är att man råkar ut för situationer när man vill komma på en dräpande replik, men att förmågan sviker. Oftast kommer man på det där bra svaret långt senare, när det inte är någon vits alls att yppa det. Men plötsligt händer det, som Triss-reklamen säger.

Myndighetens personal hade stormöte för två veckor sedan. Alla var där. Först hade ledningen konfererat i två dagar, sen skulle alla vi övriga komma dit och begrunda resultatet. Så en regnig novembereftermiddag var det dags att promenera från Klarakvarterens kontorshelvete till en mer fashionabel adress i närheten av Stureplan.

När jag och mitt sällskap kommer in genom dörren står redan en kollega där. En gubbkollega. Ni vet typen. 50-talist, lätt bukfetma och gillar att höra sin egen röst. Klädd i gubbkollege-uniformen. Fladdrig rock med något slags bredbrättad cowboy-liknande hatt.

Gubbe: Jaha, vad lång tid ni tog på er. Vilken omväg tog ni för att komma hit? (Underförstått: jag vet minsann hur man promenerar i stan. Jag har streetsmart-skillz.)
30+: Vi hade ingen häst att rida på, cowboy.

Och precis nu inser jag att jag är precis lika mycket gubbe jag. Dags att dunka pannan i skrivbordet några gånger.

2009/11/24

Gubbjävel IRL

Åh, vilken skön morgon. (Tvärtomspråket.)

Jag åker tunnelbana tillsammans med kreti och pleti in till stadens centrum. Eller "city" som man säger här i dumhuvudstaden. När jag ska kliva av på centralstationen har en man parkerat sin hund (modell större) i vägen för mig och 12 andra pendlare. Och gör inte en ansats att flytta på den. Då säger jag: Kan du flytta på hunden, TACK?

De första orden i meningen sades i neutral ton. Tack, sades med ett tonfall som var allt annat än vänligt.

Sen när jag hanterat hund-hindret ska jag gå ut genom dörren. Då möts jag av Israels folk på väg genom Röda havet. En kompakt massa med dödkött och apatiska blickar vaggar framåt. Måste. Gå. På. Tunnebanan.

Då öppnade jag käften igen. Hur vore det om vi fick gå av först? TACK SÅ MYCKET.

Den första meningen sades med en passivt aggressiv ton. Den andra meningen sades med ett tonfall som betydde: Om ni inte flyttar på er sliter jag armen av första bästa och använder som tillhygge när jag slår mig fram genom folkmassan, era dumma jävlar.


Jag är ju inte en gubbjävel egentligen. Vad är det som har hänt? Här är några förklaringsmodeller:

1. Datorspelens förråande inverkan. Jag har spelat mycket datorspel senaste dagarna. Med våld i. Primitivt våld där muskliga män svingar stora svärd.

2. Jag har anammat min latenta aggressivitet som kommit fram sedan jag blev förälder.

3. Resten av världen har börjat bete sig som bortskämda narcissistiska barn som inte tänker en tanke på att man kanske ska visa hänsyn i kollektivtrafiken.

4. Allt ovanstående.

2009/11/17

Irriterande reklam #983720

Irriterande reklam finns det gott om. En organisation som jag har lite svårt för att de gör reklam överhuvudtaget är Radiotjänst. Från den överjävliga Snigeln-på-ögat-kampanjen för många år sedan har deras nuvarande byrå vridit in det till ett Tacka-alla-jävlar-spår. Ett spår som man med en dåres envishet tjatar in på alla möjliga olika sätt. Vad är egentligen grejen med att tacka för något som man som medborgare inte har något val kring? Vad jag vet är det inte tillåtet att underlåta betala TV-avgiften. Det är ju en skatt för fan. Ja, varsågod för att jag gör något jag är tvungen att göra. Retards.

Senaste reklamfilmen är en ytterst påkostad historia. Det tycker jag är kul. Kul att avgiftspengarna läggs på reklam, istället för att gå till SVT, SR och UR. (Tvärtomspråket.)

På en webbplats kan man ladda upp ett eget foto och se hur det kommer in i själva reklamfilmen med hjälp av Flash. Festligt värre. Eller nej, egentligen inte. Bara dyrt och tråkigt. Om man inte skojar till det själv vill säga. Som Perpotator gjorde. Då blev det plötsligt jättekul.



2009/11/16

Kvalitetsunderhållning

Jag var ute igår. En söndagskväll. På offentlig lokal.

Först trodde jag att jag kommit till Stockholms Rollspelskonvent alternativt någon kvällskurs i Javascriptprogrammering, men sen såg jag fyra fem mer eller mindre kända svenska ståuppare i folkmassan och då insåg jag att jag kommit rätt. Louis CK uppträdde nämligen på Chinateatern igår. Men nog är det lite konstigt att åttio procent av publiken bestod av anemiska unga män mellan 20 och 30 som har mer koll sin Dwarf Warrior i World of Warcraft än hur man träffar tjejer. Är det bara de som upptäckt Louis CK på youtube? Nåja, jag var ju nästan likadan för tio år sedan. Alltså är jag ganska nöjd att jag fortfarande "hänger med".

Var det kul då? Ja, det var kul. Riktigt kul. Även om jag antar att de där skämten om hur det är att vara en medelålders loser med barn gick över huvudet på cirka 80 procent av publiken. Jag tror att det var jag som skrattade högst när han vrålande illustrerade hur det är att få sitt barn att få på sig kläderna. Det kan vara kul att se på oavsett, men har man varit i samma situation tillkommer så många nyanser av svärta och självskam att man skrattar på utsidan samtidigt som man gråter lite på insidan.

På det stora taget var det en oerhört professionell insats. Karln har trots allt sysslat med standup lika länge som svenne banan-komikerna i publiken sammantaget. När det hela är slut och jag kollar på klockan för att se hur kort tid han egentligen höll på blev jag förvånad när jag såg att det var nästan två timmar. Tiden gick fort. Det är ett bra betyg.

----------

Och du snubben som satt bakom mig, hoppas att det ordnar sig med svärfar(?) och att du slipper slipa mer på hans fönster i Spånga. Kul att höra att du läser (läste?) här.

2009/11/15

Stjäl med stolthet

I fredags såg jag för första gången uttrycket steal with pride, två gånger oberoende av varandra inom loppet av några timmar. Den ena som sade det var en internetbekant, den andra var en kvinnlig myndighetskollega som nyss fyllt 60. Fast då bör jag säga att min kollega faktiskt skrev steel with pride i sitt mail. Så kanske var det så att hon i själva verket på ett sublimt sätt försökte få mig att förstå att hon gillar hårdrock.

Hell yeah.

2009/11/14

Dagens dryck


Storhandlade idag. Köpte en back lättöl. (Oddset på det: sjukt lågt.) Spexade till det lite och bytte ut tre lättöl mot läsk. Tråcka. Alltså Trocadero. (Oddset på det: ganska högt.) Alltså fatta, både att hitta läsken över huvud taget och sen infallet att köpa på sig några flaskor. Helt sjukt.

Drack en nyss.

Som upplevelse betraktat får det betyget: jag har varit med om mer spännande saker.

Helgens humorblogg

Tack vare Dramadrottningen hittar jag bloggen "Söderfamiljen". Upphovsmannen Mattias Nilsén är lite som jag. Han är mellan 30 och 40, småbarnspappa, bor på söder, gillar cykling, "bajen", "söderandan" och verkar ha en riktigt "skön" inställning till livet i stort. En man som tar till vara varje dag.

För mig är det här riktigt stor humor.

2009/11/13

Om det där med husdjur och känslor

Djurvän, det är det fint att vara. Om man är djurvän då är man med automatik en fin och sympatisk människa. Vi andra, som jag till exempel, som har lite svårt för hela grejen med att ha ett djur hemma, vi är inte riktigt lika fina och sympatiska. Tycker man inte om djur då är man en känslokall jävel. En som bara bryr sig om sig själv. Lite lätt störd.

Till er som har dessa åsikter vill jag bara säga: Hitler älskade sina hundar jättemycket.

2009/11/12

Three days to go




Hej konsument, vi har köpt en soffa här hemma. En såndär modern, med divan gubevars. Så ikväll har jag lekt pussel med alla vardagsrumsmöbler. Det går sådär. Men nu har vi gått in i väggen och låter allt vara ett kaos tills imorrn. Som tröst för en trött kropp letar jag upp det här fina klippet där Louis CK säger nästan exakt det jag tycker om er singlar. Eller såhär: för att bekämpa de där latenta tankarna att det vore bekvämt med ett fritt singelliv utan ansvar skrattar jag åt hans skämt. Försvarsmekanism, kallas det visst.

För övrigt har jag på senaste tiden lackat ur på jobbcoacher, bortskämda svin i Vellinge och november i allmänhet. Höst alltså. Man blir så härligt glad till sinnet.

2009/11/11

SD fail

Hittade en skön film där en Sverigedemokrat försöker få ur en gammal tant lite rasistiska åsikter. Det går...sådär.



En dag i november 2009

Kom till jobbet imorse. Inget Internets. Inget Internets gör att det blir oerhört svårt att jobba med webb. Så jag gick hem. Kom innanför dörren när IT-killen ringer. "Du, nu funkar det igen." Tack för info. Jag ska genast kasta mig på tunnelbanan och åka tillbaka. Inte.

Nu "jobbar jag hemma". Det blir en hel del bloggläsande. Funderar på att gå till Konsum och stasha upp med god lunch, läsk och kanske något onyttigt. Tröstäta lite.

En dag i november 2009. En av mina mindre minnesvärda. Men bara därför är det väl den här jag kommer att komma ihåg på min dödsbädd. Det vore så typiskt jag.


2009/11/10

Dagens humorcitat - Popbandet EMD

"Det här är första gången vi sjunger på svenska, det blir lite back to the roots."

- Danny Saucedo i popbandet EMD berättar om gruppens kommande julskiva i tidningen Metro.

Ofrivillig humorfaktor: 8/10.

2009/11/09

Kognitiva begränsningar

Nästa år fyller jag 39. Jag har en fast anställning. Jag kan deklarera. Jag vet hur man sköter ett hem. Jag har relativt avancerade arbetsuppgifter på mitt jobb.

Men kan jag lära mig att inte ta på mig ett par spritt nya skor och försöka ha dem på mig en hel arbetsdag? Tydligen inte.

Status: skoskav.

Aj.

2009/11/08

Ömhet är passion i vila

I pausen mellan DIF och Assyriska zappas det över till Leilas mat på TV4+. Mitt i allt myspysbakande ser jag hur Leila skriver ner visdomsorden ömhet är passion i vila på en liten lapp, som hon smyckar bakverken med.

Det tycker jag var tänkvärt och fint. (Tvärtomspråket.)

2009/11/07

Helkväll

Sitter och kollar på Robins på SVT1 och kedjeäter Marie-kex.

Jo, men det är kul att vara småbarnsförälder. Det är det. Lovar.

Skitkul.


2009/11/06

Bra skit




Egentligen har jag lite svårt för Kent. Eller såhär: jag har svårt för de onyanserade hyllningarna för bra är det här popbandet faktiskt inte. Men den här låten har de lyckats med. Även en blind höna etc. etc.

2009/11/05

Svar på tal

Jag hade helt missat att bloggaren Feminix gett mig ett antal frågor i anslutning till min analys av SD:s debattartikel. Därför är det väl hög tid att jag besvarar eländet som lyder som följer:

Din genomgång var ambitiös och avslöjar din stora okunnighet. Besvara gärna mina frågor: Om integrationen hittills inte fungerat varför skulle det gå bättre om invandringen får fortsätta vara stor? Finns det något tak för hur många fattiga afrikaner och araber vi kan ta in? En miljon eller kanske hundra miljoner. Världen är full av fattiga som hört ryktas om våra generösa bidrag. Och - skaffa dig kunskap!

Integrationen har hittills fungerat dåligt av följande orsaker:

Svenska samhället och framför allt svenska företag är i stor utsträckning smygrasistiska och misslyckas med att ta tillvara den kompetens och den vilja att jobba som utmärker alla de nya medborgare som kommer hit. "Vanliga" invandrare såväl som flyktingar.

  1. Det är alldeles för höga krav på språkkunskaper. (Man ställer nästan högre krav på en invandrares språkkompetens än en infödd svensk. Samtidigt misstror man språkkunskaperna hos andra generationens invandrare. Unga tjejer och killar som pratar perfekt svenska men har icke-svenska efternamn.)
  2. Invandrarnas kompetens tas inte tillvara. Högutbildad arbetskraft får inte de jobb de är kvalificerade för, enbart på grund av att de saknar "rätt" namn.
  3. Invandrare som vill starta egna företag motarbetas av myndigheter, som sätter upp krånglig byråkrati, och banker, som inte vill låna ut pengar. Därför tvingas de låna av varandra. Tilläggas bör att dessa invandrare gärna jobbar hårt och nischar in sig på arbetsintensiva yrken, som ratas av svenskfödda nyföretagare.
  4. Nya invandrare hamnar ofta i samma bostadsområden som andra med samma ursprung. Det gör att de inte kommer in i svenska samhället eller lär känna infödda svenskar.
  5. Det är alldeles för lång väntetid för flyktingar innan de får besked om de får stanna. Det innebär att de sitter isolerade i förläggningar där de passiviseras. Snabbare handläggning och bättre handledning ut till jobb och bostad.

Om invandring är lyckad eller misslyckad beror inte på antalet invandrare som kommer hit. Det beror mer på hur de ges förutsättningar att fungera bra i vårt samhälle.

Taket på hur många vi kan ta in beror främst på hur många vi kan ge en meningsfull tillvaro i vårt land. Det vill säga jobb, bostad och ett värdigt liv. Yta finns. Vi är ett av Europas länder med lägst befolkningstäthet. Nya medborgare ska ses som en resurs, inte en belastning. En människa som arbetar bidrar till välfärden. Och det kan jag säga dig, det är inte många människor som kommer hit för att "leva på bidrag". Så gott som alla människor vill ha ett värdigt liv och ett meningsfullt jobb. Det är jobb och trygghet man söker i Sverige. Inte bidrag.

Du uppmanar mig att skaffa mer kunskap, men här kommer kunskap till dig: Sverige behöver mer arbetskraft för att bevara de nuvarande skatteinkomsterna. Utan invandrare minskar befolkningsmängden vilket i förlängningen leder till lägre pensioner, högre skatter och sämre samhällsservice. Men vi kanske ska skita i det, så länge vi slipper blattar och muslimer?

Säg som det är. Du gillar inte människor med annan hudfärg, religion och språk. Försök inte att gömma det bakom teorier och fakta, för det håller inte.




Regression by computer


Om det blir lite dåligt med inlägg på ett tag beror det på att jag ska ta 40-årskrisen vid hornen och regrediera till tonåren igen. Det är dags att spela datorspel. Idag släpptes nämligen Dragon Age: Origin. Det innebär flera hundra timmars futilt klickande med musen utan att egentligen uträtta något. Med en handling som med möda släpar sig över verkshöjden i genomsnittlig Harlekin-roman. Med ett excessivt och avtrubbande övervåld. Med en voice-acting som får en Beck-produktion på TV4 att likna Se7en.
I love it.

40-årskris?


Igår funderade jag på allvar om det inte var en bra idé att köpa boots att ha på fötterna. Vilka tokiga idéer ska jag kläcka ur mig nästa gång? Köpa cab? Ta mc-kort? Flörta med 23-åringar?


Erbarmligt.

2009/11/04

Poo Fighters

Såg precis att popbandet Foo Fighters släppt en Greatest Hits. Om jag fått bestämma hade den plattan innehållit 0 (noll) låtar. Tråkigare orkester får man leta efter.

Här är några andra som aldrig fallit mig på läppen:

  • Placebo (ingen placebo-effekt här inte)
  • Garbage (världens kanske mest sanningsenliga bandnamn)
  • Red Hot Chili Peppers (det roligaste de gjort var att basisten spelat med en socka på ballen)


Dags för skärpning

I den mediala floden har jag de två senaste dagarna trålat upp två riktigt illaluktande slamkrypare. En notis och en insändare som förtjänar var sin utskällning.

Den första såg jag nyss i Dagens DN och handlar om en familj på Väddö i Stockholms skärgård som fått familjens lilla gulliga kanin uppäten av en kungsörn. Vad gör pappan då när barnet blir ledset? Jo, han ringer polisen! Det måste ju vara kriminellt att kungsörnar äter upp barns husdjur. Well, here's a newsflash for you, papa: det är det inte. Jag vet inte var jag blir mest upprörd över. Ditt debila infall att ringa och slösa med samhällets polisresurser eller din allmänt överbeskyddande curling.

Den andra såg jag igår på gratispublikationen Metros insändarsidor. En mamma är upprörd över hur förskolan behandlar hennes barn. Hon känner sig kränkt. Hennes barn, påstår hon, måste också ha blivit kränkt. Tonen i insändaren är i linje med Så här får det inte gå till. Vad är det då som har hänt? Jo, barnet fick inte äta av den skalade frukten, som var ämnad åt de minsta barnen, utan förskolepersonalen tyckte att hon kunde äta äppelbitar med skalet kvar. Har ni hört något så för jävligt? Med skalet kvar? Där kan det ju finnas gift!

Till er båda vill jag säga, ring socialen och be dem placera era barn på fosterhem. Ni verkar göra ett osedvanligt kasst jobb. Skärpning och mognad anbefalles.

2009/11/03

Föräldralycka

Att hämta sina barn på dagis när de uppför sig som två väluppfostrade änglar, samtidigt som en annan förälder har ett psykbryt tillsammans med sitt eget gapskrikande, sparkande, vansinniga barn.

En känsla väldigt nära extas.

(Medlidande? Inte så mycket. Mer en känsla av att "skönt att det inte är jag".)

Mer tips i brist på att jag själv inte kan tänka en klar tanke

Enär jag fortsatt inte kan vara kreativ själv envisas jag med att hänvisa till andra källor på det här Internets.

Idag får jag ett ypperligt lästips om en för mig okänd blogg. I den hittar jag den här fantastiska lösningen på hela slöjdebatten:

Slöjor har jag ingen åsikt om; däremot bör vi lagstifta om att alla muhammedanska män som vill tvinga sina kvinnor att bära niqab, chador eller burka i stället själva måste ha ögonbindel.

Klart å betart!

Bloggens startsida hittar ni här. Varning: Det förekommer såväl propagande för hårdrock som svåra ord.

Mer Dan Savage

Dan Savage i klippet nedan började sin claim to fame genom sin sex- och relationskolumn Savage Love i Seattle-tidningen The Stranger. Jag läste den för första gången idag. Det var absolut underbart.

Dan skriver rakt på sak, säger ifrån och skäller ut. Men han gör det med omtanke och med en strävan att avdramatisera och humanisera sexualitet. Här nedan är en av hans senaste brevsvar och jag ska erkänna att jag skrattade rakt ut åt hans svar. Det var så oerhört långt från våra egna svenska myskvinnor som verkar ha monopol på den här genren. (Förutom du då Gustav, som också verkar göra ett jädrigt bra jobb med Pillow Talk.)

----------

I am in desperate need. I have been dating a guy for two years. We're both 25, and we love each other a lot. He's sexy as hell (half Asian, quarter Native, quarter black—he's divine), we connect, he's funny, upbeat, and honest. Unfortunately, we have a recurring fight (once or twice a month), and I wonder if we will ever resolve this issue. He likes the attention of other women. The fight goes like this: He will do something borderline inappropriate with some chick right in front of me (most recently, he had 30 consecutive drunk-posts on Facebook with some 19-year-old he met through his roommate), and I will get pissed and hurt. I approach him calmly and say that it feels disrespectful and I hope that one day we will come to an agreement on this issue. He swears that it is all in my head and that I work myself up over nothing. But he KNOWS it hurts my feelings, and my hurt is made worse because he is disregarding my feelings. He usually gets mad, says he "didn't do anything wrong" and he "can't talk to me anymore," and then I won't hear from him for a day or so.

I have friends telling me that this is a deal breaker and that I am being emotionally abused. I don't know if I believe that—I think he just needs to work on boundaries. I just had a "come to Jesus" talk with the boy, and he still feels like he didn't cross any lines and refuses to apologize. But to make me feel guilty, he said he will "never post anything on another girl's Facebook page ever again." That's not what I wanted. Now my face hurts from crying, and I want someone sane to tell me which way is up. Whose side are you on? I would actually be happier if you told me that I was crazy and controlling, because altering my own attitude is a lot easier than trying to get through to him.

Pleeeeeease help.

Hurting In Oregon



Ah... a nice, normal problem to cleanse the palate after the shit sandwich that opens the column this week.

I'm not on anyone's side in this dispute, HIO. You sound like an insecure, passive-aggressive guilt tripper, and the boyfriend sounds like an inconsiderate flirt. You've been having the same fight twice a month for two years. Enough already. If the sex, the connection, and his race-based divinity don't compensate for the flirting, end this relationship. If they do, HIO, stay with him—but only if you can stop policing his interactions with other women and stop bitching about the flirting to him, to your friends, and to me.

2009/11/02

Ny upptäckt:Dan Savage



Tack vare Perpotator blev jag i förra veckan uppmärksam på den amerikanske författaren, journalisten och sexkolumnisten Dan Savage. Tack för det. Dan Savage verkar vara en fantastisk människa. Vidsynt, klartänkt och förkämpe för tolerans. Dessutom är han homosexuell och förälder.

I klippet ovan berättar han om hur det är att som homosexuell man uppfostra ett barn. Om det nu råkar komma in några individer hit från mer xenofoba och homofoba internetsidor så tycker jag att ni ska kolla in klippet ovan, tänka till och skärpa er.

2009/11/01

Finalmente







Så var det dags för decenniets kanske hetaste allsvenska avslutning. Men allt jag kan känna är: jaha? Fotbollförbundet försöker rekrytera ny förbundskapten med samma skicklighet som Maud Olofsson debatterar med Jimmie Åkesson, men allt jag kan känna är: jaha? Bajen ska spela i Superettan och saknar ordförande, VD, tränare och spelidé, men allt jag kan känna är: jaha?

I korthet, mitt fotbollsintresse har nått en all time low. Det känns lite märkligt. Vad ska jag intressera mig för nu då? Håkki? Nä. Filateli? Nä.

Förslag någon?

2009/10/31

Pour le Mérite

Via Uffe blir jag uppmärksammad på en redig knasblogg. Tankesmedjan Feminix har gjort ett gediget grävarbete och kartlagt Sveriges samtliga bloggar som Säger Som Det Verkligen Är. Sverigedemokrater, kristen höger, Islamofober m.fl. m.fl. i en inte så skön blandning. Och så lilla jag. I kategorin Svenskfientliga eller naiva.

Jag får tacka och bocka så mycket. Jag bär min utmärkelse med stolthet. Något måste jag ha gjort rätt.

För att fira gjorde jag en ny header till bloggen. Check it out, y'all.

2009/10/30

Bra skit



Disclaimer: Frej verkar vara en jävligt märklig snubbe. Konstlat "egen" om ni förstår hur jag tänker? Eller så är det bara jag som blir provocerad över hur yngre människor har på sig apfula 80-talsbrillor som någon slags ironisk gest.

Och vad är grejen med videon? Har inte lajv-scenen lagt ner? Mer budget nästa gång killar. Mindre esteter från kulturgymnasiet. Ok?

Men låten svänger.

2009/10/27

Min fru vill att jag ska ha rubriken "Det kunde ha varit jag". Är det så roligt?

Why Wes, why?

Svett1 visar en film av Wes Anderson. Varför?

Filmer av Wes Anderson är till för folk som älskar "svår" film. Film med "djup" dialog. Film med Bill Murray när han gör menande blickar.

Finns det någon här som gillar Wes Andersons filmer?

Then get the fuck out.


Kuken i röven

Efter en sunkig start på dagen gick mitt humör genast upp på topp när jag läste den här fullkomligt briljanta bloggrapporten från Uffe.

2009/10/26

Svettma och fetma

Av någon konstig anledning har jag tydligen skrivit ett par inlägg där man kan tolka in att jag tycker att överviktiga människor per definition luktar illa. Ja, men är det inte så då? Kan vi inte alla enas om följande?

Överviktiga människor:

  • luktar illa
  • svettas mycket
  • äter mycket
  • är lite korkade
  • har humor och bjuder på sig själva
  • gillar små hundar
  • lyssnar på dansbandsmusik
  • kollar bara på TV4
  • köper ekologiskt
  • har en högre tendens att köpa saker av telefonförsäljare än andra
  • dagdrömmer mycket
  • reser gärna till Grekland på semester


Eller va? Självklart tycker jag inte att det finns ett samband mellan dålig kroppslukt och övervikt. Däremot tenderar de gubbjävlar jag använder som stilistiskt arketyp att lida av bukfetma. Men jag ska sluta med det. I nästa inlägg ska jag ge mig på kärringjävlar istället. Feta kärringjävlar. Som luktar illa.

Likstel humor

Öppnar ett mail från i fredags. En gubbtjyv på jobbet har fått för sig att det är en bra idé att runda av veckan med att skicka en så kallad "fräckis" till alla.

Det är ingen bra idé. Tvärtom vad man kan tro om man är född på 40- eller 50-talet så är inte längre fräckisar en del av den svenska kulturskatten. Däremot är de en del av en skittråkig gubbkultur som luktar mjäll och bukfetma.

2009/10/25

Facit

Jahaja, det gick ju inte så bra det där. Bara tre läsare hade basala historiska kunskaper nog att dra slutsatsen att det var Hitler jag skrev om. Två av dessa har ganska starka band till Tyskland så det var då för väl att ni hade koll.

Glädjande nog stämmer inte ett enda av påståendena på mig. I och för sig gillar jag öl, men sitta med idel karlar i en källare och hinka litervis med bayerskt öl samtidigt som man konspirerar mot sionismen är inte riktigt min grej.

Grüss gott.

2009/10/23

Helgaktivitet: frågesport

Nu är det snart helg. Jag ska resa bort och därför blir det inte så många inlägg här. För att ge er något att göra över helgen tänkte jag att vi kunde leka en liten lek. Jag säger ett antal påståenden nedan så kan ni fundera över vilket eller vilka av dessa som passar in på mig.

Ha det så kul. Och nu till själva påståendena:


  • Jag är vegetarian.
  • Jag är ganska bra på att teckna.
  • Jag gillar hundar.
  • Jag har skrivit en bok.
  • Jag är bra på att tala inför folk.
  • Jag tycker att det är mysigt med ölkällare.
  • Jag kan prata flytande tyska.
  • Min fru heter Eva.

2009/10/22

Tips från coachen

Hej alla ungdomar och yngre vuxna och allt vad ni kan kallas. Jag tänkte dela med mig av min livsvisdom. Så mycket som jag tillägnat mig under mina 38 år. Eller inte allt på en gång. Bara en grej.

Det är väldigt många som jobbar hårt idag. För att man vill vara duktig. För att man vill visa att man klarar det. För att man tror att omgivningen vill det. Eller för att det är kul. Eller en kombination av allt detta och lite till. Det är inte nyttigt. Man sliter ut sig. Blir utbränd före 30. Utan att egentligen få så mycket tillbaks.

Jag drabbas själv av lite tunnelseende ibland. (Numera sällan.) Man ser ett mål en bit bort och så jobbar man tills man får blodsmak i mun för att nå dit. Men många kämpar på så jämt.

Då ska ni få ett konkret tanketips. Tänk såhär: Det jag gör nu, spelar det någon roll om fem år? Spelar det någon roll om fem månader? Om fem veckor? Fem dagar? Hur många förutom jag själv bryr sig? På riktigt? Att du gör något "för att själv må bra" räknas inte.

Svaren är alltsom oftast nej och ingen. Så tagga ner. Gör det där "viktiga" imorrn. Ring en kompis eller gå hem och dumglo på teve. Tänk på något annat.

That's how I roll.

Fem dåliga just nu

  1. Sprang på min förra chef i korridoren. På tio sekunder kom jag på allt som var dåligt med henne. Trots att hon gav mig beröm lyckades hon också samtidigt ge mig kritik. För något som i grunden inte beror på mig. Hon är en jävla energitjuv. Fy fan.
  2. Klippte håret nyss. Det ser ut som om jag tillhör Dortmund-avdelningen av Hitler Jugend, anno 1938 i håret. Trés chic.
  3. Massor med saker att hugga tag i, men möten resten av dagen.
  4. Hamburgare till lunch. Både gott och nyttigt. (Tvärtomspråket.)
  5. Ikväll när jag kommer hem ska jag roa mig med städning och packning. Mina favoritsysslor. (Tvärtomspråk igen.)

La dolce vita!

2009/10/21

Cooking fail

Försöker koka spagetti i en för liten kastrull samtidigt som de frysta köttbullarna sakta blir till kol i stekpannan bredvid.

Alltså vilken jävla tur att jag inte är ensamstående förälder. Det skulle gå åt helvete, det fattar ju vem som helst. Ett misslyckande av episka proportioner. Både som kock och människa.

Med det vill jag säga att jag beundrar er ensamstående föräldrar för hur ni hanterar tillvaron. Respect. Och så en hälsning till min fru. Jag älskar dig. Kom hem från kursen snart älskling.


(Alltså jag är inte helt handikappad vid spisen. Jag är ingen idiot som litar till min fru att göra hemmasysslor. Tvärtom är jag en modern man som är medelbegåvad vad gäller matlagning. Men när jag ska laga mat själv blir jag så satans lat. Jag blir i allmänhet väldigt lat när jag är själv. Skulle knappt komma ur sängen tror jag.)

Barnasinnet

Man ska ha barnasinnet kvar, brukar det heta. Det ska tydligen vara en bra egenskap, detta barnasinne. Jag vet inte jag.

Hämtade nyss barnen på förskolan. Stannade på vägen hem vid en lekplats. Då spankulerade en dagiskompis förbi. En glad tjej på fem bast.

"Hej hej, jag ska bara hem och BAJSA OCH KISSA FÖRST, så kommer jag sen."

Såna är barn. Sånt är detta barnasinne. Något att sträva efter?

Nej.

Luktepitel

Till er som vistades vid Stockholms centralstation mellan 11 och 11.30 idag. Det var inte jag som osade gammal inpyrd gubbsvett över hela Vasagatan. Men alltså, var kommer stanken ifrån, om det inte var en gammal svettinpyrd gubbe på 120 pannor som joggade gatan upp och ner?

Det gjorde inte underverk för min aptit.

Tillfreds

Satt precis och funderade på varför jag känner mig tillfreds idag. Just ja, struntade i att läsa Metro på tunnelbanan imorse.

Ignorance is bliss.

2009/10/20

Preparat mot Islamofobi

Allt beror på hur du ser på saken

Tack vare reklambloggarn Ulrika Good hittar jag den här märklige lille mannen. Men han säger intressanta saker. De flesta på TED säger intressanta saker. Så stäng av TV3 en kväll och sätt dig och kolla på TED:s föredrag. Din hjärna kommer att växa. Lovar...




Media gör en välgärning

Som ett svar på min bön kom Svenska Dagbladet och Aftonbladet idag med faktagranskningar av argumenten i Jimmies debattartikel. Ett steg i rätt riktning. Inte helt förvånande fanns det inte mycket av substans bakom SD:s retorik vilket i sig inte är så konstigt eftersom de i huvudsak appellerar till känslomässiga skäl i reptilhjärnan. Men det är viktigt att visa upp det, så att inte SD:s argument får ett sken av att vara sakliga och legitima.

SvD: Stora faktabrister i SD:s artikel

AB: Fel, fel, fel, Åkesson


2009/10/19

Gör om, gör rätt

Under dagen har man kunnat följa efterspelet på SD:s debattartikel. Får jag bryta ihop och sitta med ansiktet i händerna en liten stund? Etablissemanget och medierna gör än en gång samma gedigna kardinalfel. Det gapas om rasism och det gapas om huruvida artikeln är straffbar enligt lagen om hets mot folkgrupp.

Men vadfan?

Har vi inte fattat vid det här laget att det är EXAKT den reaktionen som spär på SD:s framgångar. Deras kärnväljare och de personer som står och tvekar med ena benet hos SD och andra hos KD, S, eller Fp kan än en gång känna att etablissemanget inte bryr sig om deras åsikter och rösta på SD av ren protest.

Bemöt argumenten istället! Smula sönder Jimmies retorik och säg något eget. Visa att verkligheten inte ser ut på det sätt som han beskriver den och säg istället vad de egna alternativen går ut på.

Ska det vara så svårt?

Analys av SD:s debattartikel

Jimmie Åkesson har skrivit en debattartikel. Nedan är min analys och mina motargument. Originaltexten är det som är kursiverat.

----------

En av mångkulturens många inneboende paradoxer är att den, trots sitt universella anspråk, är ett monokulturellt fenomen som endast funnit grogrund i den postmoderna, oikofoba* västvärlden och som därför också tar sin utgångspunkt i västerländska fenomen och erfarenheter när man bedömer och analyserar omvärlden. Den västerländska erfarenheten ses som ett högre utvecklingsstadium, som resten av världen bara inte hunnit uppnå ännu.


Det var många fina ord på en gång. Men en förklaring till varför mångkulturen bara finns i västvärlden kan bero på att befolkningsströmmarna hittills bara rört sig från tredje världen till väst. Det beror på att man flytt från svåra missförhållanden eller försökt att flytta dit det finns jobb. Sen din mening om att västerlandet har nått ett högre utvecklingsstadium, det är det inte många som pratar om längre. Den gamla retoriken hankar sig dock kvar i medvetandet hos många främlingsfientliga missnöjespartier.


Detta är också anledningen till att dagens mångkulturella svenska maktelit är så totalt blind för farorna med islam och islamisering. Man utgår från att muslimer inte vill någonting hellre än anpassa sig till ett västerländskt levnadssätt och västerländska normer, liksom att islam i grund och botten är samma sak som kristendom, med den enda skillnaden att muslimer har ett annat namn på gud.

Därmed antar man också att man kommer att kunna tämja islam på samma sätt som sekulära krafter sedan århundraden tillbaka tämjt den europeiska kristendomen och förpassat den till den privata sfären.


Jag vet inte riktigt vem det är som vill tämja Islam här. Det är nog främst du som vill det Jimmie. Du och ditt parti. Vi andra respekterar hellre religionsfriheten. Och om man ser historiskt så var länge den islamiska världen betydligt mer tolerant mot andra religioner och bevarandet av gamla kunskaper än vad den kristna världen var, jag tänker främst här på medeltiden. Att det idag ser annorlunda ut har andra orsaker än strikt religiösa.


Islam skiljer sig dock från kristendom på flera avgörande punkter, till exempel gällande distinktionen mellan andlig och världslig makt och synen på vålds­användning. Islam har ingen motsvarighet till Nya testamentet och inget allmänmänskligt kärleksbudskap. Dessa skillnader har också gjort att islam och den muslimska världen aktivt har avvisat upplysningen och humanismen.


Det stämmer att Koranen inte har något Nytt testamente. Men jag vet inte riktigt på vilket sätt två olika religiösa skrifter skulle vara den avgörande faktorn för att ta till våld eller inte. Om vi återigen tittar rent historiskt, eller för all del i nutid, så är de kristna nationerna troligen MER våldsbenägna och har orsakat mer lidande och död i världen än vad de islamistiska nationerna har. Faktorerna till varför man propagerar för och använder våld är mångdubbelt fler och beror mer sällan på religion än vad som ofta görs gällande. Det är en praktisk katalysator och samlande kraft när grundproblemen kanske egentligen är förtryck och ekonomisk nöd. ´


Detta, tillsammans med nästan 1 400 år av krig och motsättningar mellan islam och det kristna Europa, tror sig nu dagens makthavare kunna övervinna i en handvändning.


Konflikter som, skulle jag åter vilja påminna om, orsakats och av såväl kristna och muslimer. Glöm inte heller bort de långa stunder av fred och harmoni som funnits, t.ex. mellan Österrike-Ungern och Osmanska riket från början av 1700-talet till 1900-talet, efter att de båda nationerna haft oerhört intensiva religionskrig under flera hundra år.


Såhär långt tvingas man dock konstatera att islam har påverkat det svenska samhället i betydligt högre utsträckning än det svenska samhället har påverkat islam. Massinvandringen från muslimska länder tillsammans med de relativt höga födelsetalen inom den muslimska befolkningsgruppen talar för att denna utveckling kommer att fortsätta om inte en politisk kursändring sker. Naturligtvis är en betydande andel av Europas muslimer inte bokstavstroende, även om de flesta studier som gjorts på området visar att fundamentalisterna är en stor och växande minoritet. Rotlösheten, som den mångkulturella samhällsordningen underblåst hos många andra och tredje generationens invandrare, har fått många att söka sig till islam som en identitetsskapande och samlande kraft och vi upplever nu en radikaliseringsprocess bland muslimska ungdomar i Europa.

I Sverige finns mig veterligen inga kända studier på området, men i en brittisk undersökning från 2007 uppgav 37 procent av de unga, brittiska muslimerna att de skulle föredra sharialagar framför brittisk lag och lika många ansåg att den som konverterar från islam skall avrättas. I andra studier från bland annat Frankrike och Tyskland kan samma mönster urskiljas.


Varför väljer då en del muslimer att gå åt det fundamentalistiska hållet? Det är väl en nyckelfråga att ta itu med, snarare än att bara konstatera att så är fallet och replikera med åtgärden ”kör ut dom”. Om jag får lansera en teori så uppstår denna radikalisering i utanförskapet. Det är således inte det mångkulturella tillvägagångssättet som är problemet. Snarare är problemet att det lyckats för dåligt. Vi har integrerat för dåligt. Det visade till och med den brittiska undersökningen, att det var utanförskapet som tillät vissa radikala muslimer att propagera för mer fundamentalism. Arbetslöshet och en känsla av att inte passa in skapar en offerroll som är väldigt lätt att bygga på med enkla bakåtsträvande lösningsförslag. Lösningen är alltså att satsa på MER integration och att bättre införliva muslimer i hela samhället. Människor med social trygghet, jobb och en känsla av samhörighet blir inte fundamentalister.


För 20 år sedan tror jag att de flesta svenskar skulle ha mycket svårt att tänka sig att islam skulle komma att bli Sveriges näst största religion, att svenska konstnärer som kritiserar eller skojar med islam skulle leva under ständigt dödshot, att ett tiotal muslimska terrororganisationer skulle komma att etablera sig i Sverige, att ledande muslimska företrädare skulle framföra krav på införandet av sharialagar i Sverige, att svenska landsting skulle använda skattebetalarnas pengar till att skära av förhuden på fullt friska småpojkar, att Sverige skulle ha flest våldtäkter i Europa och att muslimska män skulle vara mycket kraftigt överrepresenterade bland förövarna, att svenska badhus skulle införa separata badtider för män och kvinnor, att svenska kommuner skulle överväga införandet av könssegregerad simundervisning i skolorna, att frysdiskarna i våra livsmedelsbutiker skulle erbjuda ritualslaktat kött samtidigt som svenska förskolor slutar att servera fläskkött, att svenska skolor skulle införa nya lov för att fira avslutningen på Ramadan samtidigt som kyrkliga skolavslutningar förbjuds på fler och fler skolor och så vidare.


Men vad är det för demagogisk rappakalja? Blanda våldtäkter och könsstympning med fläsk i frysdisken och Den blomstertid nu kommer. Detta är ett pinsamt försök till argumenterande som mer visar vilken xenofob agenda SD har än vilka reella problem som finns i samhället. Som en passus vill jag dessutom säga att samhällen som är livaktiga och konkurrenskraftiga och vitala förändras. Bakåtsträvande samhällen som är alltför traditionalistiska förtvinar.


Allt detta är i dag en del av den svenska verkligheten. Frågan är hur det ser det ut om ytterligare några decennier, när den muslimska befolkningen, om nuvarande takt håller i sig, har flerdubblats i storlek och många av Europas större städer, inklusive Malmö, med största sannolikhet har en muslimsk majoritet.

Den mångkulturella samhällseliten ser kanske denna framtid som en färgglad intressant förändring av ett Sverige och Europa som man allt som oftast förnekar ens någonsin har varit ”svenskt” eller ”europeiskt”.


Som sagt, samhällen förändras, och huruvida det sker smidigt och konstruktivt beror mycket på hur tolerant och inbjudande man är. Om vi underblåser en konflikt mellan vi och dom och propagerar för att köra ut folk så eldar vi bara under problembrasan. Och vad är ”svenskt” eller ”europeiskt”? Läs lite historia för fan.


Som sverigedemokrat ser jag detta som vårt största utländska hot sedan andra världskriget och jag lovar att göra allt som står i min makt för att vända trenden när vi går till val nästa år.


Tack för din uppriktighet. Hoppas fler ser vilken unken politik ni har och väljer att rösta på något annat.

Suede - topp-5

1. Stay Together
2. The Power
3. Saturday Night
4. The Living Dead
5. We are the pigs

2009/10/18

Bra skit



Det var ett tag sedan jag hörde den här låten och jag hade märkligt nog aldrig sett videon förut. Men det är fortfarande en riktigt, riktigt bra låt av ett av mina favoritband. Okej, de senare skivorna var på gränsen till pekoral, men de tre första - pure brilliance.

We are the pigs. True that.

Degiga påhitt

Det står en glasburk på min diskbänk. Den innehåller en bit deg. Vi har fått den av en kompis. Eller ja, det kanske är värt att omvärdera den relationen. För vad är grejen med att ge någon en bit deg i en glasburk?

Det är tydligen en "Hermankaka". Upplägget är precis som kedjebrev fast det är deg. Man ska fylla på med eget socker och mjöl och grejer. Sen ska man dela upp degjäveln igen och skicka vidare till fem andra förmodat degintresserade människor. Under tiden ska man baka ihop en egen kaka av degen. Som, förmodar jag eftersom jag inte vill baka, är ungefär som en sockerkaka.

Tog inte det här slut på 70-talet? Det låter ju som något Hyland kokade ihop i forntiden. "Hörni, allihopa. Nu bakar vi en kaka allesamman och skickar runt så har vi till slut alla ätit av samma deg! Tänk så festligt."

Nej, det är inte festligt. Du får ursäkta mig mamma M, men det blir inget bakat här hemma. Det blir slängt. Vi bryter kedjan. Nu kommer vi att få utslag, otur och dålig internetuppkoppling som straff. Nej men ärligt, ingen mer deg. Okej?

2009/10/16

Communication

Jag har funderat på en sak. Ska jag skaffa en epostadress till bloggen? (Epost? Hallå farfar. Du ska twittra från din iPhone förfan.) Alltså så att det kan uppstå något slags kommunikation. Hittills har det varit oerhört medvetet att inte ha någon. Jag ville bygga lite mystik och vara rätt så oanträffbar. En motrörelse mot alla andra som är tillgängliga på fejan, twitter, wanker, myspace, youtube och knullkontakt.com. Jag skulle inte bjuda ut mig. Syftet med bloggen var ju liksom inte att ragga. Vare sig tjejer eller jobb.

Men tänker jag fel?*

Alla som tycker att jag ska ha epost måste lova att maila.



* Alltså jag vill inte ragga i fortsättningen heller. Bara bli lite mer anträffbar kanske?