Sidor

2009/06/30

Min bil - fåglarnas toalett

Om det gick att skrapa av eländet från min bil skulle jag vara en rik person. Guano är ganska dyrt om jag inte minns fel. Eller oavsett om det skulle kosta 50 öre per ton skulle jag snart kunna säga upp mig och leva la dolce vita oavsett. En (eller flera) fågeljävlar har bestämt sig för att en silvermetallic Volvo är deras nya toalett. Tack ska ni ha. Jag blev precis än mer avogt inställd till er, luftens råttor. Om det var lagligt skulle jag begett mig till en vapenhandlare för att köpa en sprojlans hagelbrakare och några lådor blyhagel. Sen hade jag gett er en handgriplig lektion i evolution och hur näringskedjan ser ut.

Alltså, vad beror det på? Hur tänker man som fågel? Just HÄR ska jag flyga varje dag och skita. På den där bilen. Är det mer bekvämt? Är det instinkt? Är det början på apokalypsen?

Kan någon från Ottenby fågelstation lämna en kommentar?

Antagligen är det Karma. Reinkarnation måste vara en realitet och jag var Himmler i mitt förra liv. Nu vet vi det.

2009/06/29

Letar möbler...

...till vår fortfarande ganska spartanskt inredda 4-rummare. Detta fynd hittade jag på Blocket. Finns i Köping. Om man inte byggt en säng och klätt in väggar och golv med all furu hade man kunnat göra en replika av Vasaskeppet, skala 1:1.

Bäst i DN

Det var en rejält tunn DN i morse. Men ju tunnare tidning, desto mer utrymme för nonsens. Idag hittade jag två guldkorn som inte ens borde passat in på en modebloggs redaktionella utrymme.

Oksana kallar sin kille för "Chippen" även privat.
Denise Rudberg ska börja skriva "elegant crime".

Ja herregud så dumt. Nu ska jag gå ut i solen.

2009/06/28

Tattoos 2009 - #1

En rolig grej man kan göra under en sommar är att lista de märkliga tatueringar man ser. Dagens spaning ligger i en bra position att knipa något slags förstaplats redan nu.

Motiv: texten Bon Jovi For Life.
Placering: I nacken.
Person: Kvinna mellan 40 och 50.

Jag blev sugen på att smånynna "oo-oh, livin on a prayer" när hon gick förbi. Men höll mig, hämmad medelklass som jag är.

2009/06/26

Alla gitarrister är inte av ondo

Tvärtom. Några av de härligaste musikerna spelar gitarr. Därför blev jag helt lyrisk när en av dessa ville kommentera i min blogg för det innebar att jag återupptäckte hans fantastiska Myspace-sida.

Här kommer ogeneread och uppriktig reklam för Buster på Deltidsharmonisk.

Några av samtidens kanske bästa covers.

Met det tar jag semester och helg. Men i och med att jag är en netizen så kommer jag inte att sluta uppdatera bloggen. Tvärtom så kanske den får mer liv än vanligt. Det beror på vädret.

Heppre.

King of pop(ping small boys)

Jackson har mulat och nu är det upplagt för en klysch-marathon. Desto bättre anledning för mig att jobba arslet av mig denna sista arbetsdag, köpa en kasse bärs, grilla med trevligt folk, dricka bärsen och kolla på fotboll. Jag vill inte läsa en rad till om den amerikanske artistens frånfälle. För jag vet att det kommer att se ut precis såhär:

"Nog att han var lite märklig, men han gjorde ändå odödlig musik."

"Jag satt på Mosebackes uteservering när någon sa att Jackson är död. Var befann ni er när ni fick veta? Det här är en sån där sak som man minns resten av livet, som när Palme sköts eller 9/11..."

"Åååh, jag minns sommaren med Billie Jean, vi drack rödvin och hånglade i parken och bla, bla, bla..."

"Det är lika stort som när Elvis dog."

Etcetera etcetera...don't fill in the blanks.

2009/06/25

Sökordspoesi



trettio plus
play him off keyboard cat

bamse brummelisa kramades väldigt länge
bakom basistens bas
allt för en romantisk middag

"tack arabiskan för"
+l33t
10 upphöjt i 5
anders leijonborg
bosses kärring

en lista till

Personligt meddelande

Kan den person som googlade till denna blog på sökorden "båtlåt+ackord" skriva in sina adressuppgifter i kommentarsfältet så kommer jag hem till dig och konfiskerar gitarren.

Nej, du får inte tillbaks den.

Sommarplåga # 23 - färgen beige


Så fort temperaturen kryper över 22 grader celsius inom ramarna för konungariket Schweden faller myten om den goda svenska smaken platt till marken. Då åker white trash-kläderna fram ur garderoberna från Smygehuk till Haparanda. Dåligt sydda HM-outfits för 69 kronor linnet eller 149 kronor för ett par uselt sittande shorts. Det skulle ha kunnat accepteras om det inte var för ett gravt allvarligt fel.

Färgen beige.

Beige är färgen som blev ett skällsord på grund av sin fulhet. "Du är ju så beige", kan man säga med gott samvete för man undviker både könsord och svordomar. Men att vara beige är bannemej värre än att vara ett jävla kukhuvud.

Den färgen väljer en stor del av befolkningen att klä sig i så fort solen tittar fram. Svenska folk, en utsketen rest av germansk folkvandring som var alltför slappa för att hänga med resten av horden ner mot sydligare breddgrader. "Nä, vi stannar här och njuter av två månaders sommar i beige shorts, tack så mycket, lycka till."

Shape up!

Reflektion kring testet

Som den naturlige skeptiker jag är lägger jag ytterst lite vikt vid tester av den sorten jag gjorde igår. För att förtydliga lite för läsekretsen hur jag ser på resultat kommer en revision nedan:

Din personlighetstyp:
Kreativa, handlingskraftiga och snabbtänkta. Duktiga på många saker. Tycker om att debattera och kan vara angelägna om att få sista ordet. Entusiastiska över nya idéer och projekt, men kan brista i förmåga att hantera vardagliga rutiner. Oftast frispåkiga, uppriktiga och bestämda. Uppskattar att umgås med andra och är själva stimulerande sällskap. Utomordentlig förmåga att förstå komplicerade koncept och finna logiska lösningar på problem.

Karriärer som skulle kunna passa dig:
Entreprenörer, jurister, psykologer, fotografer, konsulter, säljare, skådespelare, ingenjörer, forskare, uppfinnare, marknadsförare, programmerare, komiker, analytiker, kreditrådgivare, journalister, psykiatriker, PR-ansvariga, designers, skribenter, artister, musiker, politiker.


Så. Rätt ska vara rätt.

2009/06/24

30+ kartlagd, vi har hela listan

Tydligen är jag en kreativ och handlingskraftig jävel. Det låter konstigt med tanke på hur lite jag får gjort. Den här bloggen är ungefär det mest kreativa jag gör. Låter inte det tragiskt, så säg? Men snabbtänkt, det får jag lov att hålla med om. *göttar mej*

Din personlighetstyp:
Kreativa, handlingskraftiga och snabbtänkta. Duktiga på många saker. Tycker om att debattera och kan vara angelägna om att få sista ordet. Entusiastiska över nya idéer och projekt, men kan brista i förmåga att hantera vardagliga rutiner. Oftast frispåkiga, uppriktiga och bestämda. Uppskattar att umgås med andra och är själva stimulerande sällskap. Utomordentlig förmåga att förstå komplicerade koncept och finna logiska lösningar på problem.

Karriärer som skulle kunna passa dig:
Entreprenörer, jurister, psykologer, fotografer, konsulter, säljare, skådespelare, ingenjörer, forskare, uppfinnare, marknadsförare, programmerare, komiker, analytiker, kreditrådgivare, journalister, psykiatriker, PR-ansvariga, designers, skribenter, artister, musiker, politiker.

Kolla dig själv.

Tack Miss Muffin för inspiration och länk.

(Jag tar inget som helst ansvar om testet senare skulle visa sig vara en inkörsport till Scientologerna eller motsvarande. Det får Miss Muffin ta skiten för.)

EU, vårt bålverk mot mänsklighetens avigsidor

Nej, nej. EU är inte alls byråkratiskt och ur synk med samtiden. Kolla bara in vilken koll de har på det här med Internets och länkar.

------

Hur man skapar länkar till webbplatsen Europa

Man får skapa länkar till Europa från vilken webbsida som helst om följande villkor är uppfyllda:


  • Länkarna ska förses med officiella logotyper eller varumärken som ägs eller licensieras av EU-institutionerna och detta skall ske enligt följande anvisningar. Om logotyper eller varumärken inte kan användas går det bra med textlänkar (exempelvis: ”Ytterligare information finns på webbplatsen Europa”) på de villkor som anges nedan.
  • Länka endast till sidor som visar hypertextmeddelande om ansvarsförhållanden och upphovsrätt.

  • När man skapar en länk till webbplatsen Europa ska man göra det fullständigt klart för användarna att dessa sidor är öppna för alla och inte avgiftsbelagda.
    På samma sätt är det också viktigt att länkarna inte får användas så att man kan tro att gemenskapsinstitutionerna ställer sig bakom innehållet på webbplatsen det länkas från eller syftet med organisationen som driver den.

  • Om länkar skapas från en webbsida med ramteknik får sidorna inte visas i ramar på ett sådant sätt att användarna kan missförstå sidornas ursprung.

  • Adressen till den sida där länken förekommer ska skickas till Europas webbmaster så snart länkningen gjorts, så att vi kan kontrollera att riktlinjerna ovan har följts.

Bara så ni förstår att jag inte skämtar:

http://europa.eu/abouteuropa/faq/q43/index_sv.htm
(Dessa sidor är öppna för alla och inte avgiftsbelagda. EU, dess institutioner ställer sig på intet sätt bakom innehållet på bloggen Trettioplus. Länk till detta inlägg har även mailats till berörd webmaster.)



2009/06/23

Saker mina kidz har lärt sig

[ ] Empati
[X] Skadeglädje

2009/06/22

Inside info från metalscenen

30+ mailar med sin i stort sett ende kontakt inom metal-scenen. Men det är en ovärderlig kontakt som delar med sig av guldkorn som detta.


30+:
Antar att du redan sett programmet som SVT visade igår. Den "etnografiska" dokumentären om metal? Roligast, när filmteamet följde med norsk blackmetal upp på fjället och höll på att skita ner sig av skräck.

Min kontakt:
träffade mannen i fråga, Gaahl, i helgen. Han hade med sig en ung, blond, kortklippt "loverboy" som han satt och klemade med, inte så black metal....

Apropå frisyr

En rolig sak med det här med blogg, det är att man aldrig kan förutse var kommentarerna ramlar in. En dag skriver man ett tokseriöst inlägg om nätintegritet eller politik eller whatever. Noll kommentarer. Sen skriver man något i farten om bröllopsdagar. 24 kommentarer. En liten notis om ett frisörbesök, sju kommentarer. Kul.

Nåväl, signaturen Jenny tyckte det var synd att jag inte blev klippt som Martin Gore. Till dig skulle jag vilja tillägna den här bilden och fråga än en gång om du riktigt vet vad du pratar om?



Alltså, inte min frisyr. Bara så ni vet. Inte idag. Inte imorrn. Inte så länge jag andas.

PS: Inte min väst heller.

30+ klipper sig (men har redan ett jobb)

Okej, dags att gå till frisören. Jag vill så gärna så gärna skaffa något lite wild and crazy nu till den lediga sommaren. Men jag kan ge mig fan på att frisören på drop-in salongen inte direkt kommer att ta ut svängarna när det glider in en snubbe i kostym, oavsett hur mycket jag gapar om att jag vill ha något extravagant.

Tips någon, dels om frisyrval, dels om hur man ska få en frisör att ta fram kreativiteten?

Potentiell skitmorgon

Undvek med 20 centimeters marginal att bli bajsad på i morse. Fågeljäveln missade mig men träffade yngste sonens keps. Av detta drar jag två slutsatser:

1. Det har vänt nu. Nu kommer det bara hända bra saker.

2. Min son har precis börjat känna på livets jävelskap.

2009/06/20

How to feel intörnäsjönäl

Beställ lite böcker på Amazon. Alla böcker är på andra språk (engelska) och man betalar i främmande valuta. (Dollar eller pund.) Det är lite som att åka utomlands, fast hemma vid datorn.

Nu har jag laddat upp med tre tjocka titlar inför årets sejour hemma hos päronen (barnen och farmorn/farfarn måste få sitt). Två böcker om krig, en science-fiction och noll självhjälps/new age-böcker. En bra mix.

"The Last Watch"
Sergei Lukyanenko; Paperback; £9.11

"D-Day: The Battle for Normandy"
Antony Beevor; Hardcover; £13.24

"The Forever War: Dispatches from the War on Terror"
Dexter Filkins; Hardcover; £14.09

2009/06/19

Men glad midsommar dårå

Funkar ironi nu då?


Vi har bestämt oss för att försöka komma på en väggmålning till den nya lägenhetens trendigt äggvita väggar. Det håller inte att bo i detta sterila vita längre. Det måste in lite färg.

Så jag sökte inspiration på nätet. Den här får det bli. För jag tycker det är så fint och sant. Fånga dagen, liksom. Det är tänkvärt varje dag.

2009/06/18

Good website music just for you



Excellent soundtrack när man bygger en webbplats och har klickfest i kontorsrummet i ljusa och fräscha lokaler i centralt city-läge.

Nu: lunch.

PS: Om du inte känner igen originallåten är du alldeles för ung. Alldeles för ung. Eller tondöv.

2009/06/16

Fem - ett, riktigt roligt

Sveriges U21-lag har precis tvålat till Vitryssland med 5-1 (med bud på mer) och det var bannemej den mest underhållande fotboll jag har sett sedan finalen i Champions League. Näe, jag tror nästan att det här var roligare.

Det var kreativt, fartfyllt, självsäkert och kompetent. En total kontrast till den kramp och ängslighet som genomsyrar det "riktiga" svenska landslaget. Marcus Berg smäller in ett hat-trick och beter sig rent allmänt som en målskytt av världsklass.

Det är dags för den nya generationen att ta över. Gör en rejäl utrensning i landslagstruppen redan nu. Släpp in det här kaxiga gänget för de har något som saknas.

Lagerbäcks sönderlästa taktik och åldringar i förfall kan vi byta ut snarast.

Mail rage

Få saker får mitt blod att svalla tidigt på morgonen som mail om trivialiteter som skickats av småsinta ordningsmänniskor.

Som bekant håller jag på att ta fram en ny webbplats för min lilla myndighet. Vi ingår i ett nätverk med andra myndigheter. För att öka allmänhetens kännedom och skapa lite igenkänning gick jag övriga myndigheter till mötes och införde en del grafiska element på vår webbplats som vi alla skulle ha gemensamt. Notera att detta gjordes efter deras påstötningar och med min goda vilja. Det var på det stora hela ett bra och pragmatiskt upplägg.

Men nej, nu är det nya bud. Nu har ett gäng designfleppon (läs, inhyrda designkonsulter) haft ett möte och tycker att det "urvattnar uttrycket" om man inte följer hela den grafiska manualen. En grafisk manual som var klar för en månad sedan, medan mitt projekts design sattes i februari. Och vad är egentligen problemet? Det är en (1) liten detalj på vår startsida som, om man tittar jääääävligt noga och är extremt insatt, kanske känner igen från våra respektive sajter.

Så vad tänker jag göra nu? Åtgärda det hela och betala min webbyrå ytterligare några sköna tusenlappar och lägga ner ett par dagars arbete på detta?

Eh, nej.

Jag gör som Neo: How about I give you the finger...

2009/06/15

Dagens humor

Ett av mina absoluta hatband alla kategorier är Red Hot Chili Peppers. Jag klarar inte av deras funkrocksound, bara överkroppar, tubsockor på snopparna och allmänt bedrövligt trista musik. Därför ömsom jublade jag av förtjusning och skrattade mig dubbelvikt av den här versionen.

Look and weep. Extra roligt: dragspelet vid 2.14.



Stort tipstack till Perpotator.

Apropå bröllopsdagar

I helgen firade vi som sagt vår sjätte bröllopsdag. Eller firade är nog att ta i. Det var, tvärtemot vår vanliga vana, det kanske taffligaste firande vi genomfört. Ingen romantisk resa, ingen fin middag, inga större åthävor överhuvudtaget. Det var en helt vanlig jämra hemmadag där vi satt och tittade ut på regnet och försökte underhålla två väldigt rastlösa barn. Socialrealismen slog oss med en våt disktrasa i ansiktet.

Men det är kanske så det blir när man firar sockerbröllop? Sockerbröllop, undrar ni, har han blivit helt koko? Nejdå, inte jag, men häromsisten gjorde jag en del efterforskningar på hela den här grejen att kalla bröllopsdagar för olika saker. Guldbröllop har de flesta hört talas om och det låter ju fint. 50 år som gifta. Vackert så. Men det finns en hel lång lista med massor av namn.

Någon gång i forntiden, jag gissar på 50-talet eller ännu tidigare, i en värld full av hemmafruar och könsroller från mars och venus så satt någon eller några och hittade på ett namn på varje jämra bröllopsdag mellan 1 och 70. Och vilka namn sen. Guld, smaragd och diamant är ju fina grejer och de materialen har vikts för de mer celebra tillfällena. Men sen är det en väldigt stor mängd år som blir över. Som vår till exempel. Sex år - sockerbröllop. Socker? Hur kom någon på den tanken. Åtta år - gummi. Vafan? 46 år - bly. Nejmenvaihe... Det hela har helt enkelt gått överstyr.

Min teori är att den här listan skrevs ihop av ett gäng debila kretiner, förmodligen på en veckotidning för damer, kanske i samarbete med NK eller annan inrättning som ville kapitalisera på bröllopsdagsfenomenet och sälja blommor, smycken och allsköns tingeltangel. I början var det en bra idé, men när redaktionen för bröllopsdagsnamn började komma över 20 så brast någonting och i desperation gick man bärsärk i materialfloran. Resultatet är en katastrof och förmodligen en förklaring till varför listor som den nedan nu endast går att hitta på sajter för suckers, som familjeliv och bröllopstorget. I grunden är jag oerhört tacksam för detta fiasko, för hade det slagit igenom hade det varit ännu en sak som gett mig en tyst stroke.

Bröllopsdagar - 30+ har hela listan!

1 år - Bomull
2 år - Papper
3 år - Läder
4 år - Blomster
5 år - Trä
6 år - Socker
7 år - Ylle
8 år - Gummi
9 år - Linne
10 år - Tenn
11 år - Stål
12 år - Siden
13 år - Spets
14 år - Elfenben
15 år - Kristall
16 år - Fjäder
17 år - Silke
18 år - Satin
19 år - Galon
20 år - Porslin
21 år - Nylon
22 år - Jute
23 år - Hampa
24 år - Sammet
25 år - Silver
26 år - Kork
27 år - Balsa
28 år - Massonit
29 år - Plywood
30 år - Pärl
31 år - Mahogny
32 år - Granit
33 år - Gnejs
34 år - Skiffer
35 år - Korall
36 år - Marmor
37 år - Tegel
38 år - Cement
39 år - Grafit
40 år - Rubin
41 år - Keramik
42 år - Mässing
43 år - Plåt
44 år - Nickel
45 år - Safir
46 år - Bly
47 år - Kvicksilver
48 år - Zink
49 år - Aluminium
50 år - Guld
51 år - Krom
52 år - Brons
53 år - Koppar
54 år - Platina
55 år - Smaragd
56 år - Volfram
57 år - Mangan
58 år - Bärnsten
59 år - Akvamarin
60 år - Diamant
61 år - Glas
62 år - Topas
63 år - Jade
64 år - Emalj
65 år - Krondiamant
66 år - Uran
67 år - Opal
68 år - Granat
69 år - Briljant
70 år - Järn

2009/06/13

Sex år som sex minuter

Det var den 14 juni 2003. Året innan hade du lurat ut mig på restaurang en helt vanlig kväll. En kväll som slutade med det mest romantiska frieri jag knappt trodde fanns på riktigt. Och självklart var det du som friade, för du har alltid varit den mest framåt av oss två. Men det är lite du och jag. Vi följer inte så många mönster och måsten. Det känns som om vi alltid lyckats vara oss själva med varann.

Det är nog därför de här sex åren ihop känns som sex minuter. Jag tycker ibland att vi precis har lärt känna varandra, men ändå har vi hunnit med så mycket tillsammans. Och mer lär det bli, för jag är fortfarande nyfiken på dig.

Jag älskar dig, min fantastiska fru. Grattis på bröllopsdagen.

Kids say the darnest things

Äldste sonen sitter och leker med maten.

- Titta en fettsmurf!
- En fettsmurf? (Hur vet han vad fett är? Vem är egentligen fettsmurfen? Ska han börja dela in människor i feta och smala redan?)
- Jaa, med ett svääääärd.
- Ah...

2009/06/12

Absolut studentflak

Hela hustrun ville ha spellistor på Spotify. Så igår natt slängde jag ihop den här mixen. Vi kan kalla den för

Absolut Studentflak

Och ja, jag outar min identitet lite till. Det känns som att jag måste ha ett extra spotifykonto snart. Eller kan man ändra sitt username? Någon som vet?

2009/06/11

Tankar om natten

Tänk om en kvinna som heter Mia får tvillingpojkar. Vore det inte kul om de fick heta Björn och Benny?


Min yngste son har fått en docka...

- Vad ska dockan heta då, frågar barnets mamma.
- Nullet.

Nullet!?

Lite shopping

Vilket fynd. Fyra limpor cigg och två kvällstidningar. Som upplagt för en helkväll.

En annan dag på myndigheten

Idag har jag:

  • gjort en powerpointpresentation.
  • skrivit ut senaste verksamhetsbroschyren som ska till tryck snart.
  • slagit lite dank och snackat skit med IT-avdelningen.

Nu är klockan 14.15 och jag avviker för att vara med på något som kallas "Sommarfest" på mina barns förskola. Det är vad jag kan se inte så mycket sommar ute och fest lär det inte heller bli. Om man inte räknar blaskig saft, lite hårda bullar och förvirrade barn som står och mimar till förskolepersonalens sång av barnvisor som fest. Men det är ändå 7000 procent bättre än att vara på jobbet och framför allt 14000 procent bättre än att vara med på myndighetens "Sommarfest" som också går av stapeln idag.

Imorgon ska jag redovisa mitt projekt för ledningsgruppen. Vi får väl se om jag har jobbet kvar imorrn eftermiddag.

Debbie utmanar

Debbie utmanar med ett frågebatteri från en ung, kvinnlig modebloggerska. Jag vet inte riktigt hur jag ska reagera men eftersom jag i grunden är en inställsam, mesig samarbetsperson (jag har glömt den där bokstavskoden, HKVN?) så svarar jag väl då.

-----------

1. Hur gammal är du om fem år? 43. Can't wait...

2. Vem var den sista du träffade? Receptionisten på mitt jobb. En underbar människa.

3. Hur lång är du? 174 cm (och en halv)

4. Vilken var den senaste film du sett? Om man inte menar slötittat på det pekoral som Kanal5 senast visade efter 23, som jag för övrigt glömt vad det var, så minns jag inte.

5. Vem ringde du senast? Min fru. Jag ringer nästan enbart till min fru.

6. Hur löd ditt senaste sms och till vem? Det var ett mms på mitt vattkoppsprickiga barn som jag skickade till en person på min blogglista.

7. Var är fråga nummer sju?

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms? Det beror på vad som ska kommuniceras.

9. Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda? Gifta.

10. När såg du senast din mamma? I slutet av april.

11. Vilken ögonfärg har du? Bruna. (Är du riktig svensk, är en fråga jag fått några gånger.)

12. När vaknade du idag? Första gången 02.20. Sen 06.05. Sen gick jag upp alldeles för sent 07.25.

13. Har du någon gång hittat en katt? (Men herreminje vad unga tjejer hittar på knasiga frågor.)

14. Vilken är din favoritplats? Hemma.

15. Vilken plats föredrar du minst? En vandringsled i Norrland.

16. Var tror du att du befinner dig om tio år? Det har jag ingen aning om.

17. Vad skrämde dig som barn? Döden.

18. Vem fick dig att skratta senast? Förmodligen någon blogg.

19. Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, men jag har sålt dem.

20. Har du stationär eller bärbar dator? Stationär.

21. Sover du med eller utan kläder på dig? Utan.

22. Hur många kuddar har du i sängen? 1.

23. Hur många landskap har du bott i? 4.

24. Har du någon gång spytt på fyllan? Annars kallas det väl inte för fyllan?

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota? Skor.

26. Är du social? Kanske lite mindre än genomsnittet. Eller så är jag oerhört selektiv.

27. Vilken är din favoritglass? Det varierar.

28. Vad skulle du göra om du vann en miljon? Gräma mig att det inte var mer, dumt nog.

34. Tycker du om att mysa? Jodå.

36. Känner du någon med samma födelsedag som din? Bruce Willis. Men vi ringer inte varann så ofta.

37. Vill du ha barn? Inte fler än de två jag har.

38. Kan du några andra språk än svenska? Bara engelska. Kan hjälpligt förstå spanska och tyska.

39. Har du någonsin åkt ambulans? Nej.

40. Föredrar du havet eller en pool? La mer. Bättre utsikt.

41. Vad spenderar du helst pengar på? Kultur eller dyra middagar på bra restauranger.

42. Äger du dyra smycken? Vigselringen var väl kanske inte tokdyr.

43. Har du någon gång testat narkotika? Inte vad jag vet.

44. Vad var det senaste du stoppade i munnen? En kopp automatkaffe.

45. Vem är den roligaste människan du känner? Det kan jag inte svara på.

46. Välj ett ärr på din kropp? Jag har ett på magen som knappt syns.

47. Vad har du för ringsignal? Den där old school telefonsignalen. Jag är präglad på den. Skulle inte reagera om telefonen ringde med något annat.

48. Har du kvar klädesplagg sen du var liten? Nej.

49. Flirtar du mycket? Nej.

50. Vart togs din profilbild för din blogg? Jag har ingen profilbild, men rubrikbilden kommer från köket i min förra lägenhet.

51. Kan du byta olja på bilen? Jag kan fylla på. Men byta, nej.

52. Har du fått fortkörningsböter? You betcha. Blev utan körkort i tre månader. Numera kör jag mer lagligt.

53. Vilken var den senaste bok du läste? The Road av Cormac McCarthy.

54. Läser du dagstidningen? DN är mitt pretentiösa husorgan.

55. Prenumererar du på någon veckotidning? Nej, jag snor Fokus på jobbet. Prenumererar på Filter.

56. Dansar du i bilen? All da fuckin' time.

57. Vilken radiostation lyssnade du på senast? P3 och jag undrar fortfarande varför. Jag inser att jag är oerhört långt från målgruppen när hela P3 numera är ett slags Bullenprogram där allt man pratar om är hur man hånglar och vad man ska göra när det svider på grejen.

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper? Stolpar till en powerpointpresentation jag ska göra när jag är klar med den här skiten.

59. När var du i kyrkan senast? Det var ett dop. I fjol. Går bara dit om det är på gränsen till tvång.

60. Vilka personer utmanar du? Ingen mer ska plågas av detta. I alla fall inte på grund av mig.

2009/06/10

Värdelösa copywriters

Fettlana på Tidningen Varför ondgör sig idag (med rätta) över journalistkollegornas inkompetens. Som så ofta när jag läser en riktigt skön sågning kan jag relatera till mina egna erfarenheter. I mitt yrkesliv har jag jobbat i 12 år med det lätt föraktade området "information och kommunikation". Det innebär för det mesta att man jobbar med att skriva, layouta eller kladda med webb på ett företag, en organisation eller en myndighet. Ofta fuskar man med en kombination av alla tre. Så gott som alltid omges man av dilettanter till kollegor som tycker att de kan göra ens jobb minst lika bra. Om det nu inte var så att de egentligen jobbade med ekonomi, var marknadschef eller VD. (Hej clipart-illustrationer, crazy typsnitt och kundbrev fulla av Er och Dig.)

Men just nu ska jag inte kritisera kollegor, utan de kommunikationskonsulter som man ibland tvingas samarbeta med eftersom man logiskt nog inte kan göra allting själv. Värst av alla dessa överbetalda och skitsnackande kretiner är nog ändå copywriters.

Okej, det finns säkert jätteduktiga och begåvade copywriters som kombinerar en briljant kreativitet med ett osvikligt och korrekt språksinne. Men jag har under 12 år inte träffat en enda. Tvärtom har jag ofta undrat hur en människa som klär sig som en clown och skriver som en pajas lyckas inkassera en lön på 35.000+. Framför allt undrar jag hur de lyckas debitera sina kunder sådana hutlösa summor när deras prestation är så penibelt usel. Eller nej, jag har slutat att undra över det eftersom beställarna alltsom oftast är marknadschefer. Dessa är värda ett eget blogginlägg.

Jag minns speciellt den gången organisationen jag jobbade på hade beställt en broschyr som skulle varna ungdomar för ett av de där hemska ämnen som man måste varna ungdomen för. Utan att sätta sig in ett skit i ämnet levererade copyn några "utkast till texter" som jag själv inte skulle låtit en analfabet slänga ett öga på eftersom de höll så låg standard. Allt saknades. Struktur. Meningsbyggnad. Sammanhang. Vettig svenska. Eller till och med en så basal sak som rättstavade ord. I princip var det inte så mycket som skiljde dessa kreativa utkast från lättsamt klotter från valfri dyslektiker. Men den glade copywritern skämdes inte för sig. Han såg framför sig en kreativ process där vi skulle "korra lite" och skicka tillbaka.

Det skulle ha varit som att försöka sminka en gris. En gris som hoppat jämfota i ett minfält och som gamarna sedan hade ätit på. Med sminket utbytt mot bajs. Jag skrev helt enkelt all broschyrcopy själv och returnerade för layout. Sen när fakturan kom strök vi glatt över alla timmar som debiterats för copy och sket i att betala just den summan.

Så ska en slipsten dras.

2009/06/09

En dag på myndigheten

Jag är inte den som skriver ut saker i onödan. Mina kollegor däremot, de brukar skriva ut sina mail för säkerhets skull och sätta in dem i pärmar. På väggarna i deras arbetsrum finns pärmar som daterar sig tillbaks till förra seklet.

Men idag var jag så illa tvungen att skriva ut en blankett. (Hörni på reklambyrån därborta, sluta skratta nu.) Så jag trycker på Print och reser mig för att gå och hämta mitt papper.

Kommer fram till skrivaren, letar, tittar i facket över utskrifter för att se om någon varit blixtsnabb med att lägga mitt papper där, tittar på maskinen för att kolla status. Den vegeterar. Jag går tillbaks till min lilla kontorskub. Ser att skrivarikonen syns nere till höger. Klickar på den. Får en insikt.

Längst upp i kön har en kollega, som turligt nog går i pension just denna månad, skrivit ut ett tresidigt word-dokument på 12 MB. Jag skojar inte. 12 megabyte data i ett tresidigt dokument. I word. Skrivaren, den är offline. Tagit tidigt semester. Gått hem för dagen. Mitt eget dokument, det ligger längst ner. På plats sju, efter alla de ännu ovetande själar som inte inser att deras utskrifter hamnat i limbo.

Jag tror jag skiter i att skriva ut den där blanketten.

2009/06/07

Kim & Svennis

Alltså, ärligt talat, hur kan man låta Kim Källström lägga en straff före Zlatan? Det är för mig obegripligt. Det är som att ställa upp med en Porsche Carrera i Formel 1. Visst, Porsche är en jävligt snabb bil men den har inget inom F1 att göra. Vem tog det beslutet? Eller såhär, att inte Lagerbäck reste sig från bänken och skrek men för i helvete Kim, släpp bollen! 

Ända sedan den senaste turneringen har jag velat bli av med Lagerbäck. Okej, han ar svensk fotbolls bästa trackrecord av att ta oss till mästerskap, men nu får det räcka. Tack så mycket, här är ditt diplom, här är din pension, här är din hedersplats i hall of fame. Ciao maestro. 

Svennis och Backe är tillgängliga för reapris. Slå till för i helvete SvFF. Slå till nu!

2009/06/05

En enkät om en utbildning i miljöledningssystem

Se på fan. Fick jag inte precis i min hand en enkät om gårdagens utbildning.

1. Hur har du uppfattat utbildningen som helhet?
2. Vad anser du om kunskapsinnehållet.
3. Har du inspirerats till ett aktivt miljöarbete?

Vad sägs om att jag skriver ut mitt långa och trista blogginlägg och häftar fast som bilaga?

2009/06/04

Ett förtydligande

Om något var oklart kring mina argument varför jag röstade på Piratpartiet så vill jag referera till den här texten av Isobel Hadley-Kamptz. Det är exakt så jag känner. Ord för ord.

Några ord om en utbildning i miljöledningssystem

Det finns få saker som får mig att dra öronen till mig som orden "stormöte" och "obligatoriskt". Idag drabbades jag av båda eftersom vi på myndigheten skulle ha en utbildning i miljöledningssystem. Ett faktum som jag hade förträngt av olika anledningar. Så när jag glad (nåja) i hågen glider in på jobbet för att ha en heldag med att bygga ny webbplats, då möter jag en främmande kvinna vid kaffemaskinen.

Det var utbildaren. Hon var otroligt käck. Och glad. På morgonen. Jag fick precis samma vibbar som när Jehovas försöker sticka en Vakttornet i näven på mig på stan. Men det här gången kunde jag inte komma undan. Det var bara att bita ihop. Beväpnad med en kaffe, ett sprojlans nytt linjerat block och ett "happy place" i mitt huvud trodde jag att jag hade det som krävdes för fyra timmars genomgång av detta fina miljöledningssystem.

Det gick sådär. 

Okej okej okej, innan ni tycker att jag är helt dum i huvudet och inte bryr mig om miljön kan jag säga såhär - jag bryr mig om miljön. En hel del. Jag röstar i vanliga fall på miljöpartiet, källsorterar, köper ekologiskt etc. etc. Precis som alla andra vita svenne bananer gör för att mildra sitt samvete trots att de använder 530 gånger mer av jordens resurser än den genomsnittlige indiern. 

Men det här med miljöutbildningar alltså, de vore väl bra om det nu inte var så att man kör med så märkliga argument varje jävla gång. Det är precis som sådana där "causes" på Facebook. "Vi som inte gillar barnporr." "Stoppa gatuvåldet nu." "Rädda miljön nu." Vem vid sina sinnens fulla bruk håller inte med om det? Jag skulle inte ha något emot utbildningar i hur man jobbar/lever/äter/skiter mer miljövänligt, om det nu inte var så att man varje gång ska utgå ifrån perspektivet med den lilla människan och köra med en kollektiv skuldbeläggning för att visa på hur Viktigt Det Är Med Miljö. Det har jag fattat. Själv. För länge sen. Så skippa den grejen och kom till det konkreta tack. 

Men nej, idag började vi lite smått med att alla fick skatta sig själva. "Hur bidrar du till en bättre miljö?" stod det på utbildarens powerpoint. Befriande nog reser sig kontorets sanningssägare (inte jag) på den lägsta skattningen och säger "ja, som västerländsk man är jag bara tärande. Med vår livsstil kan vi inte bidra, vi kan bara göra mer eller mindre skada." Tack, ville jag skrika, men snart återgick vi till ordningen och fortsatte som om inget hade hänt.

Det var en himla massa snack om olika miljömärkningar och hur många ton CO2 ditten och datten släppte ut. Flygresor, som mina kollegor gör alltsom oftast, var värst. Det var massor med ton. Det har jag hört förr och det låter ju inte alls bra. Massor massor med ton av CO2. Men jag vet inte jag? Jag har aldrig kunnat relatera till det där riktigt, förutom att det låter mycket. Men i relation till vad? Och vad blir det för skillnad om det är 2, 20 eller 200 ton? Vad har det för påverkan? Det har aldrig någon sagt till mig, men det tjatas om dessa ton stup i kvarten. Som tänkande individ börjar jag bli lite trött på det här "oh vad mycket det är"-argumentet. Prata till mig som om jag är vuxen, tack.

Efter en mindre evighet, eller snarare tre timmar, kom så mitt absoluta hatargument alla kategorier. Barnen. Tänk på barnen! Som ett brev på posten kom den gamla klyschan "vi ärver inte jorden av våra förfäder, vi lånar den av våra barn". Som upphovsman refererades till någon "gammal indianstam", okänt vilken. Det låter ju såklart mer äkta och fint om man kan hänvisa till ett naturfolk. Men är det ett hållbart så kallat logos-argument? Nja, inte så värst. Det är ett klassiskt patos-argument, vars enda syfte är att tala till våra känslor. De stackars oskyldiga barnen. Hur vore det om vi gjorde något för MILJÖN kanske? För djuren? För oss själva? Men nej, det finaste av allt det är de kommande generationerna av små gullegulliga båååaaaarn. 

Här är det ett svart hål eftersom det brann till lite i huvudet på mig, men på något sätt var utbildningen slut och alla kollegorna applåderade denna vackra och fina miljöutbildning.

Vid det här laget var jag rejält tokhungrig så jag rusade ut och kastade i mig en snabblunch. Efter det hann jag jobba i ungefär 45 minuter innan det var dags att hämta på dagis. Thank you very much. Som jag kände mig då var jag bra sugen att lämna lampa och dator på, sätta på en färgutskrift av årsredovisningen i 75 exemplar (enkelsidigt), ta en SUV-taxi hem (gärna en extra lång cruise), köpa en rejäl omgång kött i affären (helst från Nya Zeeland) och avsluta det hela med att hälla ut hela mitt medicinskåp i toaletten.  

Nu kanske någon undrar vad ett miljöledningssystem är? Jag har ingen aning. Just det gick vi inte igenom på utbildningen. Vi höll ju bara på i fyra timmar.   

Humoristisk paradox

Aftonbladet ska i dagarna köra en kampanj med en av profilerna från TV-serien Sopranos. Detta moderna maffiaepos som i det närmaste tagit över vår populärkulturella sinnebild av hur maffialiv går till.

Samtidigt får en journalist på konkurrenten Expressen kicken för att han är lite för nära kompis med Hells Angels ledare.

Maffia som maffia?

Nej, tydligen inte.

2009/06/03

Min humor


Failblog.org är en aldrig sinande källa till humor. Ikväll såg jag det här. Och det var ju roligt. Sen fick jag infallet att läsa kommentarerna. Där är det ett komiskt geni som skriver: 

She spelled sweat wrong.

Jag har precis haft skrattkramp i magen i 10 minuter. Nu ska jag gå och lägga mig. Gonatt.  

Fråga Internets

Kan man sätta upp den här på jobbet? 

(Ju fler som svarar, desto mer troligt är det att svaret blir fel.)

Några ord om valet till EU-parlamentet

Då kan vi meddela att tankesmedjan 30+ besökt en valinrättning och förhandsröstat på Piratpartiet, samt kryssat Amelia Andersdotter.

Varför då, frågar sig nu säkert en del? Se det som en kombination av mitt långfinger till de "etablerade" partierna (med undantag för miljöpartiet) som jag anser har fulat ut sig i och med att de är för inskränkningarna i medborgarnas integritet samtidigt som de med väldigt fula medel försöker smutskasta meningsmotståndare genom att slänga på dem etiketter som fildelare, knarkliberala och inte tillräckligt hårda motståndare mot barnporr.

Men varför då inte rösta på miljöpartiet? Jo, det skulle jag också ha kunnat göra, men jag vill hoppas att Piratpartiet kommer in och att det blir en tydlig signal till resterande partier att det är läge att skärpa sig. Man kan inte vara så arrogant och slarvig med grundläggande demokratiska principer som de har varit.

Amelia får min röst för att hon verkar skärpt, för att hon är ung och för att hon är kvinna. I den ordningen. Det är egenskaper som krävs för att väga upp gubbdominansen i den belgiska huvudstaden (och Strasbourg, om man nu ska vara petig).

Om man vill se på en liten film hur etablerade partier kör med fula argument, då kan man ta sig en koll nedan. Heder åt Amelia för att hon drar ner brallorna på den jämra mudderuttgubben. Du förtjänar att stå med rumpan bar.

2009/06/02

Några ord om arbetslöshet

Via några begåvade bloggare blir jag uppmärksam på att regeringens egen romansminister, Sven-Otto Littorin (pussipuss på Facebook) dammat av den gamla vanliga högerretoriken när det gäller arbetslöshet. Eller i det här fallet mer bestämt ungdomsarbetslösheten. 

I korthet går det att sammanfatta såhär. Man ska inte vara lat. Man ska söka jobb. Ungdomar är ena slappa lirare som mest slår dank och spelar tv-spel. Man måste skärpa sig om man ska få ett jobb. 

På en gång lyckas Sven-Otto med konststycket att håna en hel generation samtidigt som han blundar för systembrister och tonar ner en finanskris som Satan kokat ihop tillsammans med ett gäng übergiriga gammelgubbar. Pretty smooth, till och med för Sven-Otto. 

Själv är jag en priviligierad medelålders man med en bergfast statlig tjänst och hyfsad månatlig inkomst. Men än är jag inte så gammal så jag glömt hur det är att vara ung. Eller snarare har jag jävligt svårt att glömma hur det var att komma från en högskoleutbildning rakt ut i 90-talets lågkonjunktur. Jag har haft min beskärda del av arbetslöshet, åtgärder och ynkliga bidrag. Jag vet hur det känns att bli kissad på av en arbetsförmedling som mer fungerar som kontrollinstans att folk fyllt i sina a-kasseanmälningar korrekt än förmedlar arbeten. Jag har mött handläggare och byråkrati som mer känns som hinder än som hjälp. Och framför allt så har jag hört dravlet om att det är den enskilda människan som måste ta sig i kragen förut. Till leda.  

Den jävel som öppnar mathålet och fläker ur sig en sådan självgod floskel har troligen aldrig själv varit arbetslös på riktigt. Aldrig fått leva på sina föräldrar fast man är i ett skede i livet när man inget hellre vill än vara självständig. Aldrig sökt 50, 75, 100 jobb utan att ens komma på intervju. Aldrig känt hur märkligt skamfyllt det är att säga att man är arbetslös i ett samhälle där ens identitet till stor del bygger på vilket jobb man har. Aldrig känt hur det är att försöka ringa ett samtal och fråga efter jobb när man redan gjort det 74 gånger med negativt resultat. 

På frågan vad han tycker arbetslösa ungdomar ska göra svarar Sven-Otto: "Det första är att uppmana alla att anmäla sig på arbetsförmedlingen. Där kan man få hjälp att söka de jobb som finns och att söka mot utbildningssystemet också. Det är viktigt att man inte bara struntar i allt."
På det vill jag svara dig, minister Littorin, ta en stor kopp med håll käften. Jag skulle vilja säga att de ungdomar som "bara struntar i allt" de finns inte. Det som från din horisont bakom skrivbordet på Rosenbad ser ut som lite bekvämt slappa kids är i realiteten en generation som börjar tappa framtidstron och tilltron till etablissemanget på riktigt. 

Lösningen på arbetslöshet kan aldrig ligga hos individen. Det är ytterst ytterst sällan den enskildes "fel" om man inte får något jobb när inga jobb finns att söka. Det ansvar individen har, det är att söka jobb över huvud taget. Men ansvaret för vilka förutsättningar det finns, på vilka villkor det görs och hur man bemöts från samhället - det ansvaret ligger hos regering, riksdag och berörda myndigheter. Det duger inte att beskylla de arbetslösa för lathet. De som är lata i det här fallet, det är du Sven-Otto. Du och dina kompisar.

Damn you, Sven-Otto. Damn you to hell.

2009/06/01

Frihet skall med tvång genomdrivas

Vårt "liberala" parti Volkspartei Schweden har varit igång igen. De har legat lågt ett tag men de senaste dagarna har jag sett flera rapporter om deras förehavanden i media. Först var det Björklund och Sabuni som slog näven i bordet och bestämde att alla ungdomar, oavsett bakgrund, har rätt och plikt att lära sig modern sexualkunskap. Sen hade Leijonborg låtit en utredning kolla upp om det fanns någon chans att låta staten styra upp de där skäggiga imamernas utbildning. Det fanns det inte. 

Jag vet inte jag. Syftet må vara gott, men något i mig skaver när man prompt ska tvinga in människor i ett visst tänkande och ett visst beteende. Jag tycker inte heller att det är ok när unga tjejer växer upp i hem med hederstänkande, men att med lagboken tvinga dem att lyssna på hur barn blir till och hur man undviker herpes tror jag är en dödsdömd idé. Tvärtom tror jag att det är kontraproduktivt - att det kommer att alienera de här knasbollarna ännu mer. Varför inte satsa lite mer på stödgrupper och positiva förebilder i de utsattas närmiljö istället för att tvinga en inskränkt karlslok från medeltiden att välja mellan vite eller vanära? 

Och så Leijonborg då, med sin utredning. Det står klart och tydligt i grundlagen att staten är skiljd från religionen. Av en bra anledning. Då ska man inte in och kladda bara för att man är en smula islamofob. Om man nu vill stävja terrorpropagande i moskéerna finns det bättre sätt.

Herrar och damer i populistiska folkpartiet: alla mänskliga problem har en lösning som är enkel, smidig och fel. Försök att hitta de rätta lösningarna istället för att ta enkla genvägar. Tack.


Roliga ord - ett urval

Prunkande
Trunkera
Oomkullrunkeligt

I alla fall klockan 23.09 då man är trött.

Sverige - tolkat via Spotify

Jag har filat på en playlist ett tag nu. Men här kommer den. Nu får det vara klart. Jag kallar den för:

Sverige

Urvalet är låtar som sjungs på svenska språket och som på något speglar Sverige eller har en "svensk" känsla. Helst inte de vanliga låtarna från Absolut Svenskt vol. 8.

Lyssna eller skit i det.

OBS: Notera frånvaron av Lisa Ekdahl och Peter LeMarc. Pretentiösa artister är tabu.

Gubbfrossa

Jag slog till och köpte en ny mobiltelefon på lunchen idag. Jag skyller på att min gamla är ganska trasig (jo, jag lovar) och på att jag vill kunna fotoblogga lite mer. (Så se upp, snart kanske det blir bilder från min vardag här.)

För att göra detta inköpt besökte jag butiken PhoneHouse. När jag kliver in vid 12-rycket är det bara jag och en säljsnubbe där. (25, rakad skalle, 190 lång, tränad som fan.) Vi tjötar lite och jag stämmer av att telefonen jag valt är ett bra val. Snubben kör det äldsta tricket i boken "jag har en likadan själv" och sen är det färdigt. Jag klipper till.

Och så ska det börjas meckas med abonnemang hit och dit, det hämtas låda, snackas tillval etc. etc. Samtidigt märker jag i ögonvrån att det kommer in lite fler kunder i butiken. Men tänker inte mer på det eftersom jag är upptagen. Sen när det börjar närma sig slutet kollar jag mig omkring.

Det är gubbinvasion.

Bakom mig väntar fem män. Alla är över 40. Alla jobbar på kontor. 4/5 har grått hår. En har backslick + belt buckle i form av en orm! En har pennor i bröstfickan. Samtliga har viktig min. Min gissning är att tre av fem är IT-ansvariga.

Vad är oddsen på det här? Vart var alla kvinnor? Vart var alla unga människor? Ute i solen kanske? Levandes livet istället för att prylböga ännu ett headset eller en ny mobilmodell att flasha med på IT-avdelningens veckomöte?

Just för att INTE bli en prylbögsgubbe lägger jag inte upp en bild eller säger vad det blev för modell. Det är dags att kämpa emot och sätta ner foten.

Nu så blir det pornografi

Killarna klappar händerna och tjejerna glider av stolen.

Inget fel med det. Det är som det brukar.