Haha, och här satt jag och mös och älskade varje sekund. Sånt är livet! Jag tycker inte han gör särskilt svår film heller, bara pratig och konstig. Och sånt gillar jag. Svår film, det är polska melodramer eller iransk diskbänksrealism i sepiatoner med obegripliga, inklippta bilder på ruttnande djurkadaver och rosor. Såna filmer muttrar jag surt åt istället.
Jag gillar Bill Murray. Faktiskt. Steven Seagull skulle jag däremot inte bromsa för på motorvägen.
Och så har jag alltid undrat varför man bemödar sig att kommentera det faktum att man inte tänker läsa en blogg i fortsättningen, eller att den är dålig. Det är ju bara att låta bli att läsa. Det är ju inte som om betalat eller blivit ombedd att läsa i allmänhet.
"Skåda inte given chokladbit över bäckenet" heter det väl?
Anonyma: Gött mos. Ni kan väl orka skriva något slags alias i alla fall när ni kör med counter-hate? Snälla?
Anna Nio: Men karln gör ju SAMMA film om och om igen. Det händer ju inget! Det säger ju inget. Det är som en lång version av ett Gilmore Girls-avsnitt. På neråttjack.
Tehataren: Får du betalt av min fru för att vara så snäll?
Då brukar vi dricka kaffe, ha tända ljus som matchar kaffekopparna och diskutera fördelarna med djup film och nackdelarna med manus som kan förstås. Jag skulla aldrig ha råd att ha min blogg om det inte vore för de extrainkomsterna.
Men jag gillar faktiskt Bill Murray. På riktigt. Han förmedlar ofta en humor som jag uppskattar djupt. Groundhog Day är en av mina favoriter alla kategorier.
Jag förstår inte hur du får det till att Wes Anderson försöker vara svår. Är det något Anderson försöker göra är att på ett ganska lättillgängligt och lättsamt sätt skildra absurditeter och idiosynkratiska drag hos sina karaktärer.
äh...jag gillar Wes grej. Det var nog först när jag såg Royal Tennenbaums andra gången som jag började gilla på riktigt, men jag håller med Anna Nio om att det inte på något sätt är särskilt svårt eller nånting. han driver väl snarare med de som försöker göra svår film?
Jag har fått intrycket att Royal Tennenbaums verkligen inte är min grej, så den har jag struntat i att se. Men Bill Murray har gjort mycket annat jag gillar. Peter Sellers är väldigt skiftande. "How I learned to love the bomd" är genial. Rosa pantern en smula... infantilt.
Chevy Chase och Seinfeld har dock aldrig gjort något jag tyckt om.
Ääääälskar Wes Anderson. Han har en alldeles egen genre enligt min mening. Huvudpersonerna är ofta elaka, egoistiska och inte på något sätt inställssamma. Som folk kan vara mest. Royal Teenenbaums är en favorit. Och Darjeeling ltd var också bra.
ja om man gillar anderson av nämnda skäl har du rätt. annars fel. de är mest roliga. därför tycker man att life aquatic är hans bästa, för den är mest trams och bra musik.
Vafan jag älskar ju Wes Anderson och jag är inte alls en sån där svårt person ju. Fan. Jävla skit. Jag blev kär i The Royal Tenenbaums och sen var det kört med resten, älskar alla scener.
jag ÄLSKAR wes anderson! och det är ju inge svårt heller, man fnittrar ju mest hela tiden och det är estetiskt korrekt så det förslår och dialogen är mer.... ehhh "fyndig" än svår. också dör någon och dom gråter lite men det blir fint (om än melankoliskt) i slutet. också dyker ofta anjelica huston upp och är underbar lite då och då. vad finns det INTE att gilla? MUUUUMMS.
Life aquatic är fantastisk tycker jag. Resten är inte så spännande alls. Ofta jävligt visuellt snyggt visserligen. Men resten, nja. Mr. Fox är jag nyfiken på.
Jag är en vit, akademiskt utbildad man från svensk medelklass som jobbar på kontor, är gift, förälder till två barn och bor i bostadsrätt i en stockholmsförort. Med andra ord en del av det patriarkala förtryckets köttberg.
medelklassman@gmail.com
27 st tyckare:
Så du valde Seagal-filmen alltså. *antecknar*
Nej, min fru ligger i soffan och tittar. Jag sitter en bit bort och tittar också. Och fäller elaka kommentarer om hur uselt allt är.
Inte ett av mina största ögonblick.
Säger som Kramer i ett klassiskt Seinfeld-avsnitt: I'm out.
Cliffrocker: 2nd that. Jag är också jävligt out från den här skitbloggen. Såsse och Wes-hatare. Jeez Louise.
Klaga på att man visar Wes Anderson-film i rutan på en tisdag.
Herregud.
Haha, och här satt jag och mös och älskade varje sekund. Sånt är livet! Jag tycker inte han gör särskilt svår film heller, bara pratig och konstig. Och sånt gillar jag. Svår film, det är polska melodramer eller iransk diskbänksrealism i sepiatoner med obegripliga, inklippta bilder på ruttnande djurkadaver och rosor. Såna filmer muttrar jag surt åt istället.
Jag gillar Bill Murray. Faktiskt. Steven Seagull skulle jag däremot inte bromsa för på motorvägen.
Och så har jag alltid undrat varför man bemödar sig att kommentera det faktum att man inte tänker läsa en blogg i fortsättningen, eller att den är dålig. Det är ju bara att låta bli att läsa. Det är ju inte som om betalat eller blivit ombedd att läsa i allmänhet.
"Skåda inte given chokladbit över bäckenet" heter det väl?
Anonyma: Gött mos. Ni kan väl orka skriva något slags alias i alla fall när ni kör med counter-hate? Snälla?
Anna Nio: Men karln gör ju SAMMA film om och om igen. Det händer ju inget! Det säger ju inget. Det är som en lång version av ett Gilmore Girls-avsnitt. På neråttjack.
Tehataren: Får du betalt av min fru för att vara så snäll?
Ja 30+, jag träffar ofta din fru.
Då brukar vi dricka kaffe, ha tända ljus som matchar kaffekopparna och diskutera fördelarna med djup film och nackdelarna med manus som kan förstås. Jag skulla aldrig ha råd att ha min blogg om det inte vore för de extrainkomsterna.
Men jag gillar faktiskt Bill Murray. På riktigt. Han förmedlar ofta en humor som jag uppskattar djupt. Groundhog Day är en av mina favoriter alla kategorier.
Jag förstår inte hur du får det till att Wes Anderson försöker vara svår. Är det något Anderson försöker göra är att på ett ganska lättillgängligt och lättsamt sätt skildra absurditeter och idiosynkratiska drag hos sina karaktärer.
Vem är Wes Anderson?
Tehataren: Det är ok. Du får även gilla: Chevy Chase, Seinfeld och Peter Sellers. Samtliga tre snubbar som jag inte heller förstått storheten med.
Steelwheels: Jag sa inte att Wes Anderson försöker vara svår. Jag sa att dom som gillar filmerna gör det för att det får dom att känna sig kulturella.
Woodfairy:
http://www.imdb.com/find?s=all&q=wes+anderson
Oj, det gick för fort. Här är länken:
http://www.imdb.com/name/nm0027572/
äh...jag gillar Wes grej. Det var nog först när jag såg Royal Tennenbaums andra gången som jag började gilla på riktigt, men jag håller med Anna Nio om att det inte på något sätt är särskilt svårt eller nånting. han driver väl snarare med de som försöker göra svår film?
Gilmore Girls på neråttjack var en fantastisk summering.
Jag har inte heller fått intrycket av att han verkar vilja vara svår. Nu har jag bara sett Tenenbaums i och för sig, men den var väl rätt kul, liksom?
Jag har fått intrycket att Royal Tennenbaums verkligen inte är min grej, så den har jag struntat i att se. Men Bill Murray har gjort mycket annat jag gillar.
Peter Sellers är väldigt skiftande. "How I learned to love the bomd" är genial. Rosa pantern en smula... infantilt.
Chevy Chase och Seinfeld har dock aldrig gjort något jag tyckt om.
Kanske vi är överens ändå, trots allt?
Jag gillar både Gilmore Girls och Wes Anderson!
Julia: I aint surprised.
Du får det. Det är ok. Men jag avskyr't.
Ääääälskar Wes Anderson. Han har en alldeles egen genre enligt min mening. Huvudpersonerna är ofta elaka, egoistiska och inte på något sätt inställssamma. Som folk kan vara mest. Royal Teenenbaums är en favorit. Och Darjeeling ltd var också bra.
ja om man gillar anderson av nämnda skäl har du rätt. annars fel. de är mest roliga. därför tycker man att life aquatic är hans bästa, för den är mest trams och bra musik.
och gilmore girls 4 life.
Life Aquatic är underbar. Trams, musik, och ganska annorlunda på många sätt. Och rätt oväntad.
Framförallt gillar man karaktärerna. Och att den enda helyllekillen lämnar in!
Tycker du varit lite tjurig på sista tiden 30+, äre inge bra? Kom igen nu, skriv nåt snällt och fint, omfamna världen!
Vafan jag älskar ju Wes Anderson och jag är inte alls en sån där svårt person ju. Fan. Jävla skit. Jag blev kär i The Royal Tenenbaums och sen var det kört med resten, älskar alla scener.
jag ÄLSKAR wes anderson! och det är ju inge svårt heller, man fnittrar ju mest hela tiden och det är estetiskt korrekt så det förslår och dialogen är mer.... ehhh "fyndig" än svår. också dör någon och dom gråter lite men det blir fint (om än melankoliskt) i slutet. också dyker ofta anjelica huston upp och är underbar lite då och då. vad finns det INTE att gilla? MUUUUMMS.
Life aquatic är fantastisk tycker jag. Resten är inte så spännande alls. Ofta jävligt visuellt snyggt visserligen. Men resten, nja.
Mr. Fox är jag nyfiken på.
Skicka en kommentar