Sidor

2010/03/09

Kvällspressen - en fortsättning

För ett tag sedan fick jag ett av mina återkommande utbrott på kvällstidningsjournalistiken. Det kom sig av att jag sett ett fantastiskt tal på den folkbildande sajten TED.com och strax därefter mötts av lågvattenmärket att Aftonbladet Nöje i sin egen inskränkta tillvaro tyckte att det var en bra idé att sponsra Pernilla Wahlgrens resa till sin brors bröllop meddelst inhyrd helikopter när resten av världen tänker ganska mycket på att ge pengar till katastrofoffer på Haiti och i Chile. Vilket de även fick skit för, med rätta.

Detta utbrott gav upphov till ganska många kommentarer. Den övervägande majoriteten visade sig hålla med mig och uttryckte liknande åsikter om kvällstidningarnas brister. Men, jag fick en del motargument också. (Främst från journalister vilket jag tycker är intressant i sig.)

Nu ska jag försöka bemöta dessa argument, eller i alla fall försöka föra diskussionen vidare.

Argument 1: Kändis- och sensationsjournalistik enligt kvällspressmodell har ett berättigande eftersom försäljnings- och klickstatistik på Aftonbladet.se visar att detta är det som intresserar flest människor.

Att få människor att bli intresserade av uppseendeväckande eller chockerande ämnen är inte en särskilt svår bedrift. Man behöver inte vara ett geni för att sätta en intresseväckande löpsedel. Men, jag tycker inte att det är journalistikens roll att chockera. Snarare har jag uppfattat det som att (det självpåtagna och vettiga) uppdraget är att bevaka makten och ifrågasätta felaktigheter. Det ger journalistiken legitimitet. Att få flest klick till en notis om en kändis sexliv ger det inte.

Argument 2: Den lättsammare journalistiken genererar intäkter som i sin tur möjliggör att tidningarna kan göra kostsam och samhällsnyttig grävjournalistik.

Låt oss vara på det klara med hur det förhåller sig med ägarförhållandena och vad det är som driver dessa ägare. Det är inte några altruister som drivs av journalistiska ambitioner som äger tidningarna. Det är stora medieföretag vars enda intresse är att generera intäkter till sina aktieägare. Att dessa ägare då hellre fokuserar på billiga och vinstgivande lättsamheter nyheter, numera ofta i direkt samarbete med nöjesproducenterna, är bara naturligt. Grävjournalistiken finns visserligen kvar. Men skulle jag vilja säga, på nåder. Som ett alibi.

Och här har vi vad jag tycker är ett allvarligt problem. Jag tror inte att samma tidning på ett trovärdigt sätt kan rapportera om en kändis sexliv samtidigt som de försöker avslöja missförhållanden i samhället.

Den seriösa grävjournalistiken har idag blivit ett fenomen som dyker upp i specialpress för eliten och undergroundpress för de redan insatta. Vilket är ett demokratiproblem då bara en minoritet av befolkningen tar den till sig.

Men visst, kvällspressen gör också grävjournalistik ibland. På ett bra sätt till och med. Men det skulle kunna vara så mycket mer och bättre.

Min huvudsakliga invändning är dock att kvällstidningar och den journalistik de utger sig för att göra är en sak men i verkligheten är det något annat.

Argument 3: Att kvällspress rapporterar om trivialiteter och kändisar är inte ett problem eftersom läsarna är intelligenta och behöver både "riktig" och nöjesjournalistik.

Visst är vi människor intelligenta. Vi är inte dumma i huvudet. Och blir inte heller dumma i huvudet genom att t.ex. läsa om Pernilla Wahlgrens senaste göranden och låtanden. Men, problemet är att kvällspressen genom att rapportera om dessa trivialiteter och gör det på ett sätt som talar till minsta gemensamma nämnare hos publiken skapar två problem.
1. Det tar plats från journalistik som handlar om verkliga och viktiga frågor.
2. Det lyfter inte vårt gemensamma samtal och ger oss nya infallsvinklar utan tvärtom sänker det nivån och låter oss stå kvar och stampa på samma fläck. Journalistikens modell att skriva om nyheter enligt förbestämda mallar och roller bibehåller status qou och utmanar inte den rådande ordningen som man påstår sig göra.

Vi blir kanske inte dummare av kvällspressjournalistiken, men vi blir inte heller särskilt mycket smartare, vilket jag tycker att man borde kunna efterfråga.

Argument 4: Kändisar och nöjesunderhållning är ett sätt att belysa klassiskt mänskliga problem och ger oss något att reflektera kring och prova våra åsikter om. Det är ett sätt för oss att diskutera etik och moral samt fungerar som socialt smörjmedel när vi diskuterar och umgås.

Jag är tveksam till om detta stämmer. För det första tycker jag att kvällspressen rapporterar om kändisar och vanliga människor på ett sätt som befäster den rådande ordningen. För det andra rapporterar man så gott som alltid om lågstatuskändisar och människor med låg utbildning med lågstatusyrken. Det är ytterst sällan som vi får läsa om högstatuskändisar och människor med högstatusjobb på ett sätt som är problematiserande. De har ofta helt andra dramaturgiska roller. Som experter eller auktoriteter.

Alltså är kändis- och nöjesartiklarna mer av en freak show där syftet är att chocka och roa. Inte att belysa mänskliga problem på ett sätt som skapar meningsfull diskussion.

33 kommentarer:

Anonym sa...

Tack, bra där! Jag har en del spontana invändningar, men jag ska nogsamt sortera in argumenten i input-lådan och fundera en vända till först. Underbart med lite nya tankar i min karusell av resonemang här uppe, bakom ögonen. (For the record så är iaf inte jag journalist, förresten.)

Spader Ess sa...

Visst tycker jag att det skall finnas nöjesbilagor i tidningarna, men när det materialet tar över resten av nyhetsflödet så är det något snett.

Skrev själv lite om hur dagens skvallerpress tar död på våra myter och hjältar.
http://spaderess.blogspot.com/2009/07/en-stilla-betraktelse-over-myternas-och.html

Den hemska tvillingen sa...

Hear hear! Du har så rätt och har satt ord på mina tankar om dessa företeelser. Tack!
Bara i ett har vi diffande uppfattning för jag tror faktiskt att den här typen av journalistik ÄR fördummande. Jag tror att den leder till att vi låter oss matas med lättsamheter och låter bli att tänka och då blir vi dummare, till sist blir vi det.

thewoodfairy:: sa...

Jag tror att det är lite av kejsarens nya kläder och lavinproblematik. Någon började sälja lösnummer på skvallerpress, de andra vågade inte backa och plötsligt hade vi skapat ett behov av skvallerjournalistik.
Men det är fortfarande subjektiva uppfattningar som styr att man anser att skvallerjournalistik är nödvändig.
Men det är läskigt att vara sist ut eller först att skippa i konkurrensen. Det krävs is i magen och jag tror vi saknar den typen av kvaliteter på kvällspressredaktionerna idag.

Vill dra en parallell från en tid när jag själv jobbade på en tjejtidning: Solo.
Jag hade precis sett en förhandsvisning av filmen Monsters ball och gissade att den skulle göra Halle Berry stor, och föreslog därför henne som omslagsbild.
Svarta på omslaget säljer tyvärr inte, berättar chefredaktören då. Jag ifrågasätter henne, men hon visste minsann att historiskt sett så är det så etc etc och det är sorgligt men sant etc etc och HON skulle gärna ha henne på omslaget, men det går tyvärr inte. Jag var väldigt förvånad.

Den månaden vi hade pratat om hade en av de "finare" modetidningarna henne som omslag. Resten av året följde alla andra tidningar efter. Jag slutade strax efter och då dök hon upp även på Solo.

thewoodfairy:: sa...

Det jag ville säga alltså var att det inte så ofta är läsarna som styr, utan snarare media själva. I det här fallet var det den malliga modetidningen som vågade. Läsarna köpte och läste som vanligt.

Rickard sa...

Tackar. Fortsätt med att trycka till kvällspressen varenda gång du får ett tillfälle. Deras blotta existens får mig att fundera över tillståndet i det här skitlandet......

Burgschki sa...

Håller med dig och håller med the woodfairy.

Jag tänker på Baudrillard som menade att det inom konsumtionskulturen inte längre finns några ”äkta” behov utan de är konstruerade utifrån objektet.
Media speglar ju inte samhället som det är, utan produkten av deras arbete är ju ett resultat av deras försök att tolka de attityder som de upplever finns.

Precis på samma vis som att reklamen inte speglar samhället såsom det är utan reklamen speglar de attityder som råder idag och använder sig av dessa i syfte att få människor att konsumera deras varor.

Sen så är den här fokuseringen på nöjesjournalistik ett rätt vidrigt slöseri av arbetskraft.

Ron Obvious sa...

Ja du, nu kan jag ju inte låta bli att känna mig lite träffad, och mitt spontana svar är att det verkar som om du inte riktigt är med på vad som är en kvällstidnings funktion. För det är så här det ser ut, och det är så här det alltid har sett ut. Det enda som har hänt sedan vi läste skvaller om Hyland är att vi har fått fler tv-kanaler och därmed mer tv-underhållning och fler tv-kändisar att läsa om. Det är ju blandningen av spekulativa skjutjärnsnyheter, krönikor med högt i tak och lättsamt trams som är kvällstidningens existensberättigande.

Du kan med fördel jämföra med valfritt jobbfikarum, eller diskussionsforum på internet. Jag tror att du kommer att finna att alla har en åsikt om Hollywoodfruar, men ingen tycker något om helgens Agenda. Vilket också speglas i kvällstidningarnas lättsamma del.

Du borde snarare fråga dig varför de seriösa morgontidningarna numera i regel skriver om melodifestivalen och låter sina krönikörer breda ut sig om blöjbyten och tunnelbaneobservationer i stället för de underliggande faktorerna till konflikten i Kongo-Kinshasa. Något som var helt otänkbart för kanske 15-20 år sen. Kvällstidningarna är ju som de alltid har varit, det är morgontidningarna som har förändrats. Och inte till det bättre.

Jag säger inte att jag gillar det här, jag säger bara att det är så det funkar, och alltid har funkat. Och gillar du det inte, ja, då är du förmodligen inte i kvällstidningarnas målgrupp.

Burgschki sa...

Det Ron O. precis skrev fick mig att tänka på Stinnepigen.blogspot.com senaste inlägg:
Lunchade med stockholmaren idag och som vanligt föll snacket på hur jobbiga andra människor är.
- Vanliga tråkiga, jobbiga människor borde ha sin egen jävla planet där de kan vara vanliga, tråkiga och jobbiga utan att genera oss andra, sa jag.
- Det har de redan, och du är på den, svarade han.

anders sa...

Köp inte tidningarna. Det är det enda språk de begriper.

Donny sa...

Burg: varför är nöjesjournalistik ett slös med arbetskraft? Det förstår jag överhuvudtaget inte.

30+: sen tycker jag du glömmer bort lite att Sveriges press inte utgörs av två kvällstidningar och två morgontidningar (plus minus nån hit och dit). Det finns jäkligt mycket lokalpress som gör väldigt mycket bra jobb lokalt. Bevakningsområden som kanske inte kvällspressen och DN o.dyl täcker in. Sen finns det ju som du säger specialpress o.dyl, allt från ETC till Filter. Och sen har vi ju ett tjog av övriga magasin. Ta Filter ex. som är ett lyckat exempel (anser jag) på en tidning som verkligen låter texterna breda ut sig och ta plats. Och som sedermera blivit citerad av både kvällspress och morgondrakarna.

Apropå löpsedlar, var det inte AB som gick ut förut och sa att de inte skulle ha skvaller o.dyl på sina löpsedlar? Är det nån som har nån koll på hur det har gått?

Och sen är det lite gammaldags att tro att journalistik enbart (?) är till för att bevaka makten och ifrågasätta felaktigheter. Ja, till viss del, men det finns så mycket mer, från att berätta till att underhålla, informera och förtydliga osv osv etc etc ...

Svamlade nog litegrann...

Donny sa...

Jag personligen kan bläddra både genom skvallertidningar och läsa om b- och c-kändisar utan att må dåligt/känna att kvällspressen svikit mig/gjort mig dumamre. Tvärtom kan jag tycka att det är nöjsamt. På samma sätt som jag gillar att läsa reportage i DN eller tidigare nämnda Filter eller vad som helst.

Men jag kanske är unik.

Donny sa...

Haha. Bra att jag stavade fel på "dummare". Men till mitt försvar så stavar jag mer eller mindre ALLTID ALLTID ALLTID rätt.

Så det så.

Burgschki sa...

För att jag anser att nöjesnyheterna är mindre viktig än låt oss säga de delar av en tidning som handlar om utrikespolitik, lokalnyheter etc. etc. Ju större nöjesdelen i en tidning är, desto fler jorunalister sätts på att bevaka sådana nyheter istället för att bevaka enligt min åsikt viktigare saker såsom jag nämt ovan.

Oc h därför tycker jag att det är ett slöseri på arbetskraft att sätta folk på att bevaka Bagges bröllop.

Burgschki sa...

och jag skiter i mina stavfel. Jag är stressad.

Donny sa...

Burg: mindre viktigt innebär ju inte per automatik ett slös med arbetskraft? Det kan man ju i såna fall säga om väldigt många yrken och yrkesområden - om man så vill.

Och så sätts man ju inte på att bevaka nått. I regel tillhör du ju en av redaktionerna.

Sen om tidningarna valt att investera mer i nöjesjournalistiken är ju en helt annan sak. Eller att sidmängden kanske anpassas vid eventuella större nöjesnyheter (och nej, jag räknar inte Bagge dit), precis som de kanske anpassas vid större katastrofer.

Burgschki sa...

Det kan man ju i såna fall säga om väldigt många yrken och yrkesområden - om man så vill. Javisst! Jag kan komma på en mängd yrkesområden som är helt jävla onödiga.

Donny sa...

Burg: Oj. Jag menade (hade ett jobb att sköta så jag var lite kortfattad) mest att jag inte förstod din argumentation. Det går ju att avfärda de flesta (eller i alla fall väldigt många) människors jobb genom att kalla det slös med arbetskraft. Det är ju rätt slös med arbetskraft att producera Lost tex. Eller skriva en bok. Eller arbeta som florist osv osv. Och så långt skulle jag väl inte gå. Nöje fyller ju en funktion genom att vara just ett nöje. Det kanske inte stoppar krig men det gör det ju inte till ett slös för det.
Ja, jag tycker oxå att Bagge-soppan var rent patetisk. Men det finns ju sån bredd på nöjesjournalistik så att avfärda det är ju att göra det lite väl enkelt.

Sen att du kanske ville hårddra det för att make a point är ju en annan sak.

Och ja, jag skulle gärna vilja arbeta med nöjesjournalistik.

Och ja, jag är på diskussionshumör just nu. Och har druckit för mycket kaffe. Och är kissnödig. Och allmänt trött.

Burgschki sa...

Jag kan se att det finns ett visst behöv för nöjejournalistik, jag gillar själv skvaller. Men till en viss gräns, och det är min uppfattning att nöjesnyheter får alldeles för stor plats i media just nu för tillfället. Ofta presenteras det inte heller som nöjesnyheter utan "riktiga" nyheter, som att det finns ett allmänintresse av att höra talas om någons döda hund. Och det tycker jag är fel.

Men det är min åsikt. Lost exempelvis anser jag vara ett kulturarv, så det är absolut inte ett slöseri med arbetskraft.

Donny sa...

Burg: att det får stor plats ser jag inte som nått fel, däremot att den görs på det sätt som den allt som oftast görs (om vi pratar om den nöjesjournalistik som syns oftast).

Burgschki sa...

och det är väl just där (för mkt plats eller ej) vi inte är överens.

Donny sa...

Men hur kan det vara ett problem att den får mycket plats? Det viktiga är väl vilket utrymme resten av tidningen får? Det ena behöver ju inte utesluta det andra.

burgschki sa...

Jo, jag anser visst att det ena utesluter det andra så som det är nu, om vi nu fortfarande pratar om kvällspressen? Sedan anser jag att det Ron O skrev om dagspressen var väldigt intressant och är väl en del av infotainment-trenden.

Avslutningsvis, inte för att vara den som vill ta död på en diskussion genom att ropa Hitler, men jag kom ihåg en gammal artikel jag läste som passade alldeles för väl in för att inte ta upp det:

Sammandrag: Conventional wisdom assumes that Americans did not know about the Holocaust while it was happening. However, over the last two decades, scholars have demonstrated not only that credible reports reached the Allied governments throughout the war about the persecution and ultimately the extermination of the Jews, but also that much of that information appeared in the Jewish press and in daily newspapers. My own research reveals that during the war a story on what was happening to the Jews appeared on average every other day in the New York Times. The question then becomes, if all this information was available, why do we think we did not know? This article argues that the placement of news about the Holocaust almost uniformly on inside pages, as well as the failure to highlight it in editorials or in summaries of important events, made it difficult for most Americans to find the facts and to understand their importance. The article concludes that despite the detailed, credible information that was available, the American public actually did not know about the Holocaust while it was happening because mainstream American newspapers never presented the story of the extermination of the Jews in a way that highlighted its importance.

Från: Leff, Laurel, 1957-
On the Inside Pages: The Holocaust in the New York Times, 1939-1945
The Harvard International Journal of Press/Politics - Volume 5, Number 2, Spring 2000, pp. 52-72

Donny sa...

Burg: så nu jämför du förintelsen med nöje?

Fy fan. FY FAN FÖR DIG!

30+ sa...

Burg: Intressant. Men just i det där fallet skulle det också kunna vara så att "We didn't know"-uppfattningen är en mytbildning.

Mycket i historien förenklas och förvrids i efterhand. Och just när det gäller förintelsen är det ju oerhört praktiskt att luta sig mot förklaringen "We didn't know", när de i själva verket kanske hade järnkoll hela tiden.

Därmed inte sagt att gemene amerikanske medborgare hade koll på läget, för på den tiden var informationsspridningen på en oerhört mycket mer primitiv nivå än idag. Frågan är om vi som inte var med ens kan föreställa oss hur dåligt det förhöll sig med nyheter och information.

Burgschki sa...

30plus och Donny: Leff argumenterar ju för att det spelar roll hur en nyhet presenteras i media, inte bara att den rapporteras och det var också min poäng här.

Huruvida amerikanarna visste om förintelsen eller ej skiter jag faktiskt i.

Och självklart var nyhetsrapporteringen och informationsspridandet inte alls var det var idag, men jag skulle nog även säga att trots att vi har tillgång till en otrolig mängd information idag har kvalitén på informationen vi har tillgång till i överlag sjunkit. Ta bara utrikeskorrarna, det är inte många tidningar/kanaler som har råd att ha en journalist fast positionerad i en stad/ett land längre, iställer skickar man iväg en stjärnreporter till en plats när något väl har hänt och kontexten av händelsen som då presenteras av reportern blir då självklart lidande.

30+ sa...

Burg: Ditt senaste argument har du helt rätt i.

Donny sa...

Burg: jag ba skoja. Och det är ju självklart att det är viktigt hur en nyhet presenteras. Det är därför jag är så jävla vass på rubriker och ingresser.

Burgschki sa...

Jag har feber. Jag kommer inte ens ihåg vad det var vi diskuterade egentligen.

Men det var roligt.

Nu orkar jag inte mer.

"Ridå"

oakleyses sa...

michael kors outlet online, christian louboutin uk, tory burch outlet, coach outlet, polo ralph lauren outlet online, oakley sunglasses, jordan shoes, oakley sunglasses, replica watches, longchamp outlet, gucci handbags, christian louboutin shoes, chanel handbags, michael kors outlet, prada handbags, kate spade, polo outlet, tiffany jewelry, michael kors outlet, tiffany and co, true religion outlet, coach purses, longchamp outlet, nike free, michael kors outlet online, christian louboutin outlet, kate spade outlet, burberry outlet, christian louboutin, ray ban sunglasses, nike outlet, burberry handbags, coach outlet, nike air max, ray ban sunglasses, true religion outlet, oakley sunglasses wholesale, prada outlet, michael kors outlet store, longchamp outlet, coach outlet store online, michael kors outlet online, true religion outlet, nike air max

oakleyses sa...

nike huaraches, north face, abercrombie and fitch uk, burberry pas cher, nike air max, polo lacoste, guess pas cher, louboutin pas cher, true religion jeans, nike tn, michael kors pas cher, nike air max uk, hollister uk, nike roshe, michael kors, nike blazer pas cher, nike air force, oakley pas cher, new balance, ray ban pas cher, converse pas cher, longchamp pas cher, lululemon canada, sac hermes, jordan pas cher, ralph lauren uk, timberland pas cher, nike trainers uk, michael kors outlet, hogan outlet, north face uk, nike free run, nike air max uk, sac vanessa bruno, mulberry uk, nike roshe run uk, hollister pas cher, longchamp uk, nike free uk, vans pas cher, air max, ray ban uk, polo ralph lauren, sac longchamp pas cher

oakleyses sa...

soccer shoes, vans, ghd hair, reebok outlet, abercrombie and fitch, giuseppe zanotti outlet, north face outlet, hollister clothing, bottega veneta, wedding dresses, baseball bats, mont blanc pens, mcm handbags, oakley, new balance shoes, nike air max, insanity workout, beats by dre, ralph lauren, babyliss, lululemon, nike roshe run, timberland boots, p90x workout, hollister, soccer jerseys, hollister, celine handbags, vans outlet, nfl jerseys, louboutin, chi flat iron, iphone 6 cases, herve leger, asics running shoes, valentino shoes, nike air max, converse, jimmy choo outlet, instyler, ferragamo shoes, north face outlet, hermes belt, mac cosmetics

oakleyses sa...

coach outlet, ugg boots, ugg boots, replica watches, pandora jewelry, louis vuitton, louis vuitton outlet, juicy couture outlet, pandora uk, juicy couture outlet, louis vuitton, ugg,uggs,uggs canada, louis vuitton, uggs outlet, supra shoes, marc jacobs, swarovski, lancel, ugg pas cher, links of london, toms shoes, louis vuitton outlet, swarovski crystal, converse outlet, ugg, ugg,ugg australia,ugg italia, uggs on sale, ugg uk, uggs outlet, pandora charms, louis vuitton outlet, ray ban, louis vuitton, thomas sabo, montre pas cher, louis vuitton, hollister, wedding dresses, louis vuitton, doke gabbana, louis vuitton, karen millen uk, gucci