Jag har lite svårt att bli upprörd. Konsulter är en del av dagens arbetsliv och samhälle. Istället för att anställa personal så köper man in tjänster av konsulter. Det kan man tycka är bra eller dåligt och huruvida det de facto är bra eller dåligt varierar säkert från fall till fall. Men i DNs granskning verkar det per definition vara dåligt. Extra dåligt verkar det vara eftersom det handlar om kommunikationskonsulter, eller som de själva skriver, det något mer pejorativt klingande PR-konsulter.
Exakt här blir jag så innerligt trött eftersom jag känner igen det här från min egen yrkesroll som kommunikationsarbetare. Kommunikation, verkar många tycka, det är något alla kan klara av. Alla kan ju skriva och prata, eller hur? Hur svårt ska det vara att skriva ett pressmeddelande och varför ska man egentligen betala någon för att göra en webbplats när varenda tonårstjej har en modeblogg?
Här kommer fakta: Alla kan inte kommunicera. Tvärtom. Överraskande många har svårt att förklara för andra människor vad de menar. Speciellt när det ska göras skriftligt. Det gäller även tjänstemän på departement och myndigheter. Så att en mindre summa av Regeringskansliets budget har gått till konsulter som hjälpt till att kommunicera viktig samhällsinformation, det tycker jag är helt lysande.
Disclaimer: Självklart ska man vara en professionell beställare och inte slösa med skattepengar i onödan. Men att köpa konsulttjänster för skattepengar är inte per definition slöseri. Inte mer än vad det är att köpa in nya datorer eller skrivbord.
